Landskap

Landskap far förbi.
Landskap man sett så många gånger innan.
Färgerna på de sista löven försöker desperat trycka bort det gråa i luften.
Sakta kommer mörkret emot oss igen.
Sakta kommer nätterna som inte går att skilja från dagarna tillbaka.
Ser på landskapet och drömmer mig bort.
Drömmer mig bort till det ljusa.
Drömmer mig bort till när alla dagar var som solen.
Nu är dagarna likadana som nätterna utanför.
Inne i mig har det varit natt länge.
Inne i mig har det varit svart för länge.
Snart kommer det eviga ljuset.
Vad jag längtar

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *