Kanske

Kanske var det en lek,
kanske var det på skoj.
Kanske var allt på låtsas,
kanske tröttnade du.

Kanske var ingenting som det skulle,
kanske var ingenting det som du sade.
Kanske var känslan jag hade ibland den jag borde lyssnat på.
Kanske skulle jag sett dig för det du var,
och slutat tro att du var något du aldrig varit.

Kanske skulle jag lyssnat på alla,
kanske  skulle jag lyssnat på alla dom som varnade.
Kanske var allt en lek,
kanske var allt så som det brukade vara.

Kanske var jag inte speciell,
kanske var jag nöjet för stunden.
Kanske var jag den som dög just då,
kanske därför att ingen annan fanns.
Kanske dög jag tills något roligare kom.
Kanske lekte du med mig som med så många andra.

Kanske ska jag stanna där, och sluta tro.
Kanske ska jag börja tro på framtiden igen,
kanske ska jag börja inse att med dig fanns ingen framtid.
Kanske är det dags att börja inse att du aldrig fanns.
Kanske är det dags att inse att allt var en lek.

Kanske lekte du med elden,
kanske med en eld du själv skapade
Kanske var det en eld som blev din undergång,
kanske är det dags att inse sanningen.

Kanske är det dags att sluta,
kanske är det dags att sluta blunda.
Kanske är det dags att öppna ögonen.
Kanske ska jag strunta i allt det där nu.
Kanske ska jag bara beklaga och glömma

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *