Melodifestivalen 2013, Deltävling 1 Karlskrona, Låtarna

melodifestivalen-2013

Så var det dags igen då, melodifestivalen är igång.
Det gick ju ganska bra förra året och därför har vi också sluppit en hel del av gnället om mello som brukar uppstå efter varje omgång.
I sann tradition kommer walentine.com bli den enda sajt du behöver för att kunna få den rättvisa granskningen som denna festival kräver.
Som vanligt blir varje omgång uppdelat i två delar, en om låtarna och en om resten så att säga.

Så då köööööööööör viiiiii!

1. David Lindgren – Skyline
Ända sedan den där hemska kvällen 1983 då Carola vann har jag haft svårt med artister som blandar in Gud i sina intervjuer. Därför är inte David den största stjärnan på min himmel. Dessutom tyckte jag inte att förra årets ”Shout it out” var direkt bra, och då har jag ändå haft ”äran” att se David sjunga den live på Liseberg.
Årets låt ”Skyline” låter ungefär likadant fast den är sämre. Jag är alldeles säker redan att den kommer gå vidare, men jag kommer inte lyssna på den igen. Enormt tjatig, och dessutom ser David så jävla mesig ut. Man blir inte cool bara för att man inte stoppar in skjortan David! Surströmming, mormorssaft och palt är några av de kuliga saker som kommit från Norrland. David är inte en av dom däremot. Sorry!
2. Cookies & Beans – Burning Flags
Direkt när denna låt startar slår det mig hur lite jag orkar bry mig. Tjejerna sjunger bra men låten tar liksom inte tag i en. Det är bara väldigt tråkigt. Det ska visst vara Fredrik Kjempe som ligger bakom detta och det förklarar en del för hans musik slutade vara intressant för ungefär 5 år sedan.
Burning Flags är som en gratäng som man inte riktigt orkat vänta klart på i ugnen. Hade man jobbat lite till på den hade den kunnat bli bra, nu blev allt lite svårtuggat och man är lite glad när man tuggat färdigt.
3. Jay Jay Johanson – Paris
Bara att man kallar sig för Jay Jay borde vara tillräckligt för att inte få vara med här, men sedan när låten Paris börjar tjuta inser man att det finns fler anledningar. När låten började trodde jag först att ljudbandet lagt av men insåg snabbt att det tyvärr inte var så. Av över 2500 inskickade bidrag tyckte alltså juryn att detta var bättre än de andra. Jag kan direkt säga att detta är bland det sämsta jag någonsin hört i en melodifestival någonsin, och då kommer jag fortfarande ihåg den där jävla banankillen häromåret.
4. Mary N´Diaye – Gosa
Men får helvete! Fy fan vilken jävla skit rent ut sagt!
Har uttagningsjuryn rökt på och blandat allt med en bunt Lyrica eller? Det där jag skrev innan om att förra låten var bland det sämsta jag hört, jag tar tillbaka det! Detta ÄR det sämsta. Låten Paris är ett mästerverk i jämförelse.
Fan jag blir förbannad på den här tjatiga jävla skitlåten!
Fuck off Mary, och jag hugger hellre av mig handen än att gossa med dig.
5. Eric Gadd – Vi kommer aldrig att förlora
Herr Gadd är en artist som jag faktiskt gillat emellanåt. En del av hans tidigare låtar är sköna att flumma till, men tyvärr är inte ”Vi kommer aldrig att förlora” en som jag tror kommer bli en sådan låt i mitt liv. Den är absolut inte dålig, men inte heller direkt bra. I jämförelse med låtarna innan så är detta ju iofs mästerligt men jag saknar något. Det är lite tomt helt enkelt fast den kan kanske växa med tiden. Oavsett vad har Gadd gjort så enormt mycket bättre musik innan.
6. YOHIO – Heartbreak Hotel
Det första man kan säga är att japaner är jävligt konstiga. YOHIO ser inte klok ut, men om vi lämnar det så måste jag erkänna att jag faktiskt gillar låten. Ja, detta är kvällens bästa om du frågar mig, och då försöker jag låta bli att kolla på TV skärmen när jag skriver. Det är faktiskt en riktigt trevlig liten låt som han/hon/hen sjunger på. Att han sedan ser ut som något taget ur en japansk mangafilm med porrinslag kan man väl leva med då.
7. Anna Järvinen – Porslin
Järvinen inleder med att berätta att hon sjunger för sin fina mormor. Så fint, eller nåt. Inledningen kändes faktiskt som en Bergman film och man tröttnade lika snabbt. Låten då?
Ja, detta är speciellt, mycket speciellt men det är också väldigt fint. En stark låt, och jävligt stark för att vara i dessa sammanhang. En text om att våga bryta upp som faktiskt berör, och om man lyssnar på låten istället för att se på Järvinen så blir det ännu bättre.
En väldigt fin liten låt som visar varför man ändå älskar den här tävlingen.
8. Michael Finer & Caisa – We´re Still Kids
Hejsan 80-talet! För detta låter som Sky Channel med Coca Cola Top 40 ungefär, och det är inte alls dåligt, men vi har liksom hör allt detta innan, och alldeles för ofta.
Numret är väldigt snyggt och det är saxofoner som låter och en som ser glad ut när hon sjunger. Ja alltså 80-tal.
Oavsett vad jag tycker är detta en låt som kommer gå vidare på något sätt. Om inte här så på dansgolven i femtioelva mixningar som kommer hålla ända fram till sommaren.
Ja, det var alla låtar det och kan detta vara sämsta startfältet någonsin?
Jag vågar inte riktigt gissa hur det kommer gå men David Lindgren lär få åka till Friends Arena direkt i alla fall. Hur det går med resten beror mest på hur fulla alla tittare är, men jag hoppas faktiskt att Järvinen får gå vidare bara för att den stack ut så. Kanske borde vi skicka Japankillen också.
Om en stund vet vi…..

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *