Dagbok 1 juni 2012
Än en gång förlorade jag, än en gång kom smällen när jag hoppades på något bra.
Än en gång står jag där ensam, emot en övermäktig fiende, och vet ni vad…
Jag har tröttnat på att slåss.
Jag är trött på att försöka.
Jag är bara så trött.
Det blev inget med mitt liv. Det blev bara kaos och utan kärlek.
För vem kan älska en som inte kan älska själv?
Vem kan älska en, som inte kan leva?
Något växer i mig, och det gör ont, mest ont i själen.
Hjälp mig någon snäll, jag är rädd
Så gick de då…
Bookmark the permalink.