Optimerad Bemanning: Hur man skulle ha gjort

Jag har i några inlägg skrivit om Optimerad Bemanning. Det system Göteborgs Kommun nu kastar in sig i efter att några andra kommuner redan gjort det och fler lär följa efter.
Redan från första dagen så har jag varit emot detta system, och mina åsikter mot det har varit många och långa. Jag har försökt förklara hur jag anser att den kommuen jag lever och arbetar i sakta förändrats mot något som mest påminner om Sovjet och jag har förundrats i att kostnaden för detta uppenbart inte har någon övre gräns. Jag har också märkt hur Göteborgs Kommun hoppat upp i knät på företaget TimeCare AB och nu sitter där med tassarna i vädret som den värsta småhund. Man har släppt på all form av eget tänkande och egen ansvar och man lägger hela sin verksamhet i händerna på ett enda företag.
Nu kommer ju Optimerad Bemanning starta, och möjligheten att ifrågasätta gavs aldrig. Man valde att istället för en rak och öppen kommunikation arbeta i tysthet och sedan skicka ut beslutet när det inte fanns möjlighet för protester. Redan direkt kan man ju fråga sig varför ett projekt som sägs vara så positivt för alla parter ändå arbetas fram i tysthet.  Jag själv däremot tänker inte sluta skriva om det för jag är 100% övertygad om att Optimerad Bemanning som det ser ut idag inte kommer överleva. Systemet är redan från början dömt att dö och anledningen till det är den anledning som alltid återkommer när Göteborg ska göra något stort: Det gick för fort och en fullständig planering saknades. Dessutom har man som sagt helt utestängt åsikter från personalen och då går det som det går.
Normalt när man talar om byråkrati så brukar ju tiden det tar till beslut va det som folk stör sig på, och det stämmer ju oftast. Gäller det att bygga ett räcke vid en livsfarlig backe så mal kvarnarna på i snigelfart. Detta gäller inte när det handlar om beslut som rör alla. Då ska det gå undan. Ett färskt exempel på det är ju kommunreformen från 2010. Allt gick i en enorm fart, och resultatet av det ser vi nu. Vi lever i en kommun som är halvfärdig där man fortfarande inte fullt ut hittat samarbete mellan alla olika delar i det ansvar kommunen har. Dessutom ljög man personalen rakt upp i ansiktet när man plockade bort vissa tjänster och sade att cheferna nu skulle vara mer på plats. Ingenting av det stämmer, och det gäller inte bara på min arbetsplats.Samma mönster ser man över hela stan.
Jag har många gånger i denna blogg klagat på just bristen på öppenhet och kommunikation när det gäller Göteborgs Kommun. Att det finns en mentalitet dessutom där tjänstemännen lever lite vid sidan av verksamheterna är heller ingenting nytt. Detta är ett problem och kommer fortsätta vara ett problem tills någon verkligen tar tag i saken och gör någonting åt det. Det krävs stora förändringar i hur den här staden sköts och projektet Optimerad Bemanning och hur det tagits fram är ett exempel på den verklighetsfrämmande beslutsordning som finns i rikets andra stad. Hade man haft det allra minsta intresse av en rak kommunikation så kanske saker sett annorlunda ut idag. Nu står man med en halvfärdig produkt och klockan tickar, i allt snabbare takt.
Jag är i alla fall övertygad om att mina förslag hade varit avsevärt bättre än de som nu är beslutade, men innan dom så låt oss titta tillbaka lite…
Hur det var…
Det var några månader sedan nu vi fick veta att vi skulle in i Optimerad Bemanning. Anledningen var att politikerna bestämt att vi som ville skulle få heltid, och då var man tvungen att göra så här fick vi det förklarat. Politikerna sket fullständigt i hur man skulle göra, bara man gjorde det, och vips hakade Kommunal på och alla var så glada för nu skulle heltiden in i kommunen. Det var en seger för alla, och lyckan var total
Man skulle också införa Optimerad Bemanning, från och med nu kallat för OP, för att den skulle höja kvalitén på omvårdnaden. Man kunde läsa mer om det på intranätet och där, efter letande i diariet, så hittade jag en liten skrift där jag fick klart för mig hur saker och ting skulle bli.
Man skulle börja med resursdagar. Dagar då man inte direkt fick veta när man skulle börja, eller när man skulle sluta, och man fick heller inte veta vart man skulle arbeta någonstans. När systemet är fullt utbyggt kan man hamna lite var som helst, men bättre för de boende/brukarna skulle det bli minsann. Det visste både upphovsmakare och projektledare om från början
Resursdagarna skulle man själv lägga in i sitt önskechema, och det spelade ingen roll om man valde att gå upp i tjänst eller inte. Alla ska ha resursdagar. Solidarietet kallade skriften det, alla skulle vara solidariska.
Sedan var det dags för informationsträffar. 1 1/2 timme per grupp där projektledaren och någon som redan dragit igång med Optimerad Bemanning stod och talade. Projektledaren förklarade hur bra det skulle bli, medan den som arbetade under Optimerad Bemanning först också berättade hur bra det skulle bli. Sedan började hon istället berätta om att sjukfrånvaron under resursdagarna pekat uppåt på stället hon jobbade på. Faktum är att dessa personers medverkan var lite som en reklamfilm som sade, ”Ja vi har helt ok produkter men om du köper någon annans kommer du bli ännu mera nöjd”
Många hade frågor, men många svar fick dom inte. ”Vi kan inte svara på det nu”, var det svar som många fick med sig hem. Det man fick veta var att upp till 20% av ens arbetstid kommer gå till resursdagar från och med start. Det blir en till tre dagar per period. Mer än så fick man inte veta om det. Personalen fick också veta att de nu inom kort skulle få en lapp där de skulle skriva om de ville stanna kvar på sin tjänstgöringsgrad, eller om de ville höja sig, eller sänka sig. Man skulle också få välja om man ville stanna på gränsen för en heltid på 37 timmar i veckan eller om man ville höja sig till den nya gräns som numer ligger på på 38,25. (ännu en förlust för Kommunals medlemmar. Kommunal är fantastiska på att bidra till försämrade villkor)
Pappret kom, och folk skrev i och allt skulle bli så bra så…
Hur det är just nu…
I skrivande stund är det 5 veckor kvar kvar till Optimerad Bemanning börjar, och absolut ingenting fungerar. Programmet vi använder oss av för att planera schemat i, TimeCare Planering, har flippat ut fullständigt. Efter en uppgradering för några veckor sedan har något hänt och enligt programmet bryter man just nu mot alla arbetslagar som finns. Man kan inte ens ta bort timmar för då klagar programmat att personen man tar bort timmar för har för många timmar, och det stannar inte där. Just nu ska vi egentligen lägga in nästa schemaperiod och alltså den period där OP ska börja gälla, men när det nu är 5 dagar kvar på tiden för önskeschema är ingenting klart än. Vi har inte fått våra nya anställningsavtal, TimeCare tillåter inte att vi lägger in resursdagarna enligt det sätt vi blitt beordrade att lägga in dom, och folks nya tjänstgöringstider finns inte inlagda i systemet än.
Ser man till hur situationen är just nu bryter vår arbetsgivare mot alla regler då vi SKA ha 2 veckor på oss att kunna planera in våra önskningar på, och jag sätter en peng på att i slutet av vecka 8 kommer allt bli ”klart” och personalen kommer få stressa som sjutton för att hinna lägga in. För en annan sak som genomsyrar hela OP projektet är att arbetsgivaren får sega hur mycket som helst, men när hon/han segat färdigt ska det gå undan.
Sedan kommer vi till det riktigt roliga i kråksången…
På den avdelningen jag arbetar på kommer bara 2 personer gå upp i tid. 2 kommer istället gå ner i tid, och 2 som idag jobbar heltid på 37 timmar i veckan kommer göra heltid på 38.25 timmar istället. Slår man ut det kommer allt bli ungefär plus minus noll och då kommer vi till det riktigt roliga. Vi kommer vikariera för oss själva och i slutändan kommer vi få ha vikarier som ska täcka in för folk som har resursdagar.
Nu kanske du frågar dig hur det kan bli så? Jo det är mycket enkelt…
Från början kommer det huset jag arbetar i slås ihop med ett annan äldreboende. Detta boende är hälften i storlek och är dessutom känt för att ha väldigt lite frånvaro bland personalen. De kommer alltså inte behöva oss, så vi kommer täcka upp för oss själva, men med tanke på att alla måste ha resursdagar så kommer det bli en helsikes massa personal som har sådana dagar, och någonstans måste man ju stoppa dom. De kommer alltså stoppas tillbaka till den avdelningen de är bortplockade ifrån, och förvirringen blir total. Tyvärr stannar det inte där, för sedan har vi nästa rent skandalösa idioti. Det kommer behövas överanställas för att täcka upp för resten. I en kommun som helst vill att personalen ska använda samma dasspapper två gånger finns det nu plötsligt pengar till mer personal! OP får kosta hur mycket som helst, men säg till en politiker att Elsa 93 år gärna vill åka in still stan och fika 2 gånger i veckan med personal, så får du se vad svaret blir…
Så ser man till hur det ser ut nu så kan man kortfattat säga…
* De nya anställningsgraderna är inte inlagda
* Programmet TimeCare fungerar inte (vilket senast medförde att det inte gick att lägga ett korrekt schema och där en kollega nu ligger 15 timmar minus på grund av att programmet inte fungerade)
* Ingen vet hur många dagar vi ska lägga som resursdagar när allt är klart
* Ingen vet hur vi ska lägga in resursdagarna
* Vi har inte sett till de nya anställningsavtalen än
Så ser det ut söndagen den 19 februari 2012, och man kan inte göra annat än att beklaga att detta fiasko.
Så då ställer ni er frågan….
Hur skulle man gjort?
En sak ska sägas som Optimerad Bemanning direkt och det är att det inte behöver vara dåligt. På en del arbetsplatser är jag säker på att det kommer kunna fungera, och de jag direkt tänker på då är hemtjänst och andra områden där personalen redan från början är van att gå runt istället för att som på boenden vara på ett och samma ställe hela tiden. Det är också det som är så synd med hela OP grejen. Just att kommunen nu valt att fegt låtsas som att allt samma och alla är lika. Det är cyniskt och det är femton steg tillbaka när det kommer till de anställdas rättigheter att agera så, men det är just detta som präglar Göteborg just nu. ALLT! ska vara detsamma överallt, och det är egentligen ingen idé att du klagar eller har åsikter. Gör du det kanske en chef surt tittar på dig och säger, ”Varför jobbar du i Göteborg då”. Det var dock inte mina chefer ska tilläggas. Hon som sade det är ny chef på att annat äldreboende och kanske ville hon visa sin chef, som också var där, att hon minsann kunde säga ifrån. Att jag i samma meningar pratade om att vi samtidigt hela tiden slåss mot svarta rubriker om dålig äldrevård och att jag inte trodde att detta direkt skulle göra den bättre spelade ingen roll.
Det absolut första man skulle ha gjort när man planerade in heltid för personalen var självklart att skapa en grupp med anställda, och då anställda från den personalkategori det gäller. Genom att lyssna på dom, och också om man gett dom chansen till att komma med synpunkter kanske en lite mer vettig Optimerad Bemanning sett dagens ljus. Nu är detta ingenting annan än ett tjänstemannaprojekt och ge mig ett exempel på där ett sådant fungerat.
Det andra man skulle ha gjort är att INTE försökt låtsas som att Sveriges näst största stad är en enda verksamhet. Göteborg är hundratals med verksamheter och det behöver inte alltid vara en nackdel. En del områden fungerar på ett visst sätt, och andra på ett annat. Olikhet behöver inte vara negativt men nu har man genom OP förstört det fullständigt. Allt måste vara lika, och ska se lika ut, och alla ska tänka, tycka och agera på samma sätt. Vad blir nästa steg för Göteborg? Femårsplaner??? Att tala om mångfald, mångkultur och att alla bidrar med olika saker samtidigt som man kräver att alla ska känna likadant annars kan dom sluta, den ekvationen går inte ihop på något sätt.
Ser man till avdelningen där jag arbetar på har vi en trygg grupp med timanställda som fungerar. Nu kommer det förstöras genom att, när OP är fullt utbyggt, människor med resurstimmar kommer springa ner dörrarna istället. Människor som inte känner till de boende som bor på avdelningen, och där de boende kommer känna att ännu mer människor springer där. Tvärt om det som OP sägs stå för. Jag har sedan dag ett begärt att få klart i hur man kan säga att OP kommer leda till mindre antal personal som kommer att genomföra omvårdnaden, men ingen har kunnat svara på den frågan, och jag har frågat många gånger. Det man bland annat gömt sig bakom är att jag ständigt får svar som börjar på ”Ja men till att börja med så kommer inte…”
Allt handlar om hur det kommer bli från den 26 mars. Jag däremot försöker, och uppenbart är jag den ende i kommunen som gör det, se till hur det kommer se ut när hela projektet är igång överallt. Det är då det verkligt röriga kommer starta. Att jag försöker tänka framåt är något som kommunen normalt sett vägrar göra. i Göteborg lever man bara tills nästa budgetperiod startar.
Vi har sedan detta med tiden det tog att sjösätta projektet. Varför hade man så så fruktansvärt bråttom? Redan i november när jag hörde att allt skulle vara igång den 26 mars sade jag att det kommer dom inte hinna. Det skulle dom visst fick jag till svar, och hur ser det ut nu?! Ingenting av tekniken fungerar än, och vi kan ju för fan inte ens planera våra scheman på korrekt sätt, och fortfarande är det ingen som kan erkänna att man hade för bråttom. Vad hade det gjort om man startat till hösten i stället, och då med trimmade program som fungerade, och där man hunnit informera personalen lite mer.
För där kommer vi in på nästa sak: Informationen. Den har varit ett skämt. Inte ett papper har delats ut, ingen information alls till personalen om hur de ska göra. Istället springer nu alla ner dörrarna hos cheferna eller gnäller inför TimeCare-ansvariga att de inte förstår. Vem som helst hade kunnat begripa att en skrift som delas ut till all personal lätt hade kunnat råda bot på mycket av frågorna, men som vanligt struntar man i det och kör sitt eget race. Som vanligt får personalen stå på flaket och hålla sig stenhårt när tjänstemännen kör crossracing med skattebetalarnas pengar.
Sedan så har vi det där med solidariteten…
Kanske var det ett misstag att skriva att personalen skulle vara solidarisk, och jag hoppas verkligen att det var just ett misstag. För solidaritet växer sällan fram ur order från arbetsgivaren som säger till sin personal att vara det. Det är också det som kanske är det mest märkliga med hela cirkusen runt OP. För varför måste alla gå ut på resurspass? Den frågan är det många som ställer sig nu. Redan idag och sedan en lång tid tillbaka har vi haft något som kallats för AA-turer. Dessa turer har kommit till då personal valt att gå upp i tjänst. En del av den tiden de arbetar blir AA och de turerna får dom göra på annan avdelning där det behövs vikariat. Varför gjorde man inte samma sak nu med OP? Varför lät man inte de som gick upp i tjänst få ta resurspassen istället för att slänga dom på alla? Hade man frågat runt så hade man säkert också hittat personal som velat hoppa omkring mellan verksamheterna. Hade man gjort det så hade man inte behövt tvinga in all personal och man hade sluppit måla med den bredaste penseln för att täcka in alla på en gång.
Fast kanske är det så att det inte finns intresse för det? Kanske är det så att Göteborg nu passar på att dra ner på tryggheten för sin personal. Nu har man ju chansen och då tar man den.
Så nu är det några veckor kvar innan det börjar. Ingenting är klart än, och det är under all kritik. Detta handlar om vårt schema, den grund som hela verksamheten bygger på och det handlar om personalens anställningar. Allt mer undrar man om vart någonstans viljan finns i att ha en bra grund att stå på.
Men nu startar i alla fall OP och jag är säker på att vi kommer få se en försämrad omsorg, personal som kommer bli mer sjuka, personal som trivs sämre på jobbet och en organisation som hela tiden kommer ligga på  gränsen till kaos. För det är så det blir när man ständigt gör samma fel och hittar på nya verksamheter utan att få med personalen ombord först. Optimerad Bemanning är ingenting annan än att ta oss 50 år tillbaka i tiden när det gäller personaltrygghet. Det är en stor förlust för friheten, och det är ingenting annat en stor cynisk tjänstemannauppfinning som inte är förankrad i den verksamhet som den ska fungera i.
Man hade kunnat göra detta så enormt mycket bättre, men man valde ännu en gång att gå över huvudet på stadens anställda, men jag lovar er en sak…
Jag kommer följa detta och jag kommer skriva om det. Jag ska också in i Optimerad Bemanning, och jag kommer göra mina resurspass. Jag kommer inte på något sätt aktivt under arbetstid förstöra eller försöka förstöra. Det jag däremot kommer göra är att jag kommer utnyttja min medborgerliga rättighet att skriva om den öppna verksamhet som kommunen är, och jag uppmanar alla andra att göra det samma. Det är på tiden att de anställda i Göteborg en gång för alla slår näven i bordet och säger NU RÄCKER DET.
Detta handlar inte om att vilja bråka, eller att man inte bryr sig om sitt arbete. Detta är exakt tvärtom. Detta handlar om att någon, och i detta fallet vi, tillsammans måste sätta stopp för dessa ständigt återkommande galenskaper som sker, och det handlar om att de som ger oss pengar till vår lön, skattebetalarna, någon gång måste få veta vad pengarna går till.
För vad kostar inte Optimerad Bemanning. Just nu anställs nya chefer och samordnare och allt vad dom heter för att detta projekt ska kunna startas. Vad kommer dessa pengar ifrån? Hur kommer det sig att det nu finns pengar till detta, men inte till något annat. Äldrevården går på knäna i en allt tyngre verksamhet, men nu strös det pengar omkring som om Göteborg vunnit på amerikanskt lotto. Om pengarna tas från varje involverad verksamhet frågar jag mig vart dom pengarna kom från början? Om inget extra tillskott skett i budgetarbetet frågar jag mig vad som fått stryka på foten? För det är väl inte så att äldrevården sitter på en massa miljoner som kanske kan behövas om någon tjänsteman för för sig att starta en bemanningspool?
Men mest av allt handlar det om våra boende, de som vi faktiskt är till för. Vi är till för de som betalar tusentals kronor per månad för att få ett drägligt liv. Dessa människor får ständigt höra att det inte finns pengar till någonting. Politikerna i Göteborg beslutade att 2010 och 2011 skulle bli år där man skulle satsa på sociala aktiviteter. Inte en enda jävla krona fick vi extra för det, men satsa på det skulle vi. Till det kunde man inte avvara en spänn, det är sjukt, det är elakt och det är enormt cyniskt.
Så nu går vi ut och blir förvandlade till boskap som ska skickas hit och dit. Tiden då man hade en trygghet på ”sin” avdelning är borta. Nu är vi alla lika, och Elsa 93 år som gillar när Karin hjälper henne ska inte räkna med att Karin kommer för Karin har resurspass den dagen. Så istället kommer Kajsa, som ju är duktig, men som inte känner Elsa. Kajsa kan då läsa om Elsa i en liten mapp för Elsa är ingen människa längre. Hon är ett personnummer som behöver omsorg och om det kan Kajsa läsa om i den där mappen. Karin däremot, ja hon är på ett annat boende och sitter just nu och läser i en mapp om Erik 87 år som är strokeskadad. Erik kan inte tala, så Kajsa måste läsa på riktigt noga. Tyvärr stod det inte i mappen att Eriks dotter fyller år idag så Karin kan inte prata med Erik om hans älskade dotter. Kajsa däremot som är kontaktperson åt Erik vet om detta och vet hur mycket Erik tänker på sin dotter, men hon tar ju hand om Elsa.
Och på en annan plats, i en annan stad sitter en företagare och gnuggar händerna. Han är nämligen chef för ett företag som gör datorprogram där man kan planera sina scheman. Det företaget tjänar massor med pengar just nu, och i duschstolen sitter Erik och undrar om sin dotter…
Slutligen:
Med tanke på hur enormt mycket besök denna sida numer får från ip-nummer tillhörande goteborg.se så har jag bara en sak att säga till dig tjänsteman som arbetat fram Optimerad Bemanning: Du borde skämmas
Läs även andra bloggares åsikter om ,
Intressant.se

Bookmark the permalink.

4 Responses to Optimerad Bemanning: Hur man skulle ha gjort

  1. Susan says:

    Fortsätt verkligen skriva om detta. Själv jobbar jag med funktionshindrade personer men dom hinner vi inte prata om på¨våra p-möten eftersom allt handlar om Time Care´s kraschade schemamodul och om ”Bättre Tider”. Från början sade ansvarig Vc att vi skulle lägga in önskescheman men har nu backat på det, så nu heter det önskade scheman. Det som också tar en massa tid o energi är att Time Care inte är gjort efter Atl, utan har en hemmagjord syn på denna. Jag tror inte att de har förstått EU-direktivet.
    Hur som helst, tack för dina fina inlägg o lycka till med fortsatt gott arbete.

  2. Gudrun says:

    OP ger ung samma känsla av illamående som de röda pensionsbreven. För min del leder det hela till tätare helgtjänstgöring, lägre helgbemanning och mindre inflytande över min arbetstid. De kortare schemaperioderna om 6v leder till fler schemamöten (ofta utanför ordinarie arb tid) och merarbete för schemaansvariga.
    Det är mer än rörigt med schemaläggning. Det leder till osämja i personalgruppen. Inget av detta gynnar verksamheten!
    Skriftlig inf på 5 sidor har jag fått på ett apt.Det första mål man anger, att brukarna ska träffa färre pers i vårdarbetet är för mig en gåta då resurspassen träder i kraft. Ett hitte-på-projekt som ska testas i verkligheten. Jag instämmer i det mesta du skrivit!

  3. Loppan says:

    Jaha…då var det dags för vår verksamhet att börja med OP…heldag igår med info från projektledare och andra inblandade. Vi fick höra förra året att man ännu inte visste hur man skulle införa detta inom funktionshinder och andra special verksamheter för där kan ju inte vem som helst gå in och jobba. Har inte fått veta hur de löste det, men införa det ska dom. Jag jobbar med barn och kommer nu att få gå till verksamheter med vuxna. Vilket jag inte kan alls, känns inte alls bra för mig, brukaren eller den stackare jag ska jobba med.
    Jag tycker också att det är helt fruktansvärt att jag ska stå till förfogande 6.30-23 utan att veta när jag ska jobba eller var till så sent som dagen innan. Men som kommun anställd har du väl inget annat för dig? Många av oss mår dåligt över detta och hoppas att Göteborg kommer på en ny bättre lösning och ber om ursäkt…

  4. uska på hemtjänsten says:

    Ja, nu har vi jobbat ett tag med det så kallade optimerad bemanning. Det sista period chefen har inte lagt i bemannings krav så inget av personal kunde lägga i sitt önskescheman. Det skapade kaos och stress för oss undersköterskor. Sedan satte Time Care ansvarig och diffade i flera dagar när vi skulle redan ha schemana i handen. Resurpass är ett skämt. Vi träffar sällan vara omsorgstagare nu. Kontaktpersoner jobbar överallt, men inte hos sina omsorgstagare. Ledningen pratar om kontinuitets arbete och vikte av det för att omsorgstagare ska känna trygghet bl. annat. Den finns inte. För chefer omsorgstagare är bara objekt, det finns inte medmänsklighet i det dom gör, när uskor är bortskickade på sina resurspass. All läggning av resurspass sker i tysthet, vi får inte veta nåt förrän är scheman är klart. Till oss personal säger ansvarig för Time Care att vi ska ha resurs pass varje vecka, men när 30 medarbetare ska bort för sparandet, då undrar man om dem verkligen vill spara. För att dem måste ta in personal för att verksamheten ska fungera. Samma sak när vi bokade på en resurs utan att få veta i förväg tiden och platsen. Det kommer sms meddelande med kortvarsel. Dom flesta av personal kvinnor och har barn eller ensamstående. Det är svårt att anpassa sig till en situation när man ska hitta någon som kan passa barn. Vi har diskuterat mycket om det med chefen. Hon hänvisar oss till bemanningen att prata med. Vi är inte emot att ställa upp, men det måste handla om att ta och ge. Annars känner man sig helt överkörd och orkar inte fortsätta med kvalitetsarbete. Hos oss på hemtjänsten i Göteborg där jag jobbar har vi ingen alla samarbete mellan ledningen och personal, vi är inte med i diskussioner innan besluts fattande. Det gäller även vara omsorgstagare. Det är en ond cirkel. Jag tycker att du har tagit upp en viktigt fråga. Man känner sig inte ensam nu. Tack!

Lämna ett svar till Loppan Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *