Hipp Hipp! Idag fyller vi 10 år!


Idag fyller Walentines Värld 10 år! Tänk va tiden går!
Det var för exakt 10 år sedan som jag började skriva. Då var det på annan sida och någon egen adress hade jag inte heller. Jag hade i alla fall bestämt mig för att skriva om mig, om mitt liv och om vad jag tyckte om ditten och datten. Jag hade aldrig ens hört ordet blogg, och det var inte förrän 2 år senare som www.walentine.com startade, och allt flyttades då till egen adress och blev, ja just det, en blogg.
Mycket vatten har runnit sedan dess, och många läsare har det blivit.
Ett stort tack till dig som stått ut!
/Walentine

Optimerad Bemanning: Straffet mot kvinnorna och sveket från facket


Dags för del 3 i min lilla serie om Optimerad Bemanning. För dig som vill läsa de andra inläggen så finns det en liten ruta till höger med alla inlägg i detta ämne
Det fanns en tid då fackföreningarna i det här landet verkligen satte skräck i arbetsgivarna. Det var en tid då arbetarna vågade stå upp för sina rättigheter, och dom vågade visa att dom var förbannade.
Den tiden är förbi, och kanske kom den aldrig till förbundet Kommunal, det förbund som säger sig värna om de sämst betala på arbetsmarknaden som samtidigt har det viktigaste yrket: Att hjälpa de som är i total beroendeställning av andra.
De senaste åren har man som medlem i Kommunal tvingats se på när förbundet gång på gång lyckats trassla in sig i sina egna snårigheter medan chanserna till riktig förbättring för medlemmarna sprungit förbi. Konflikten för några år sedan är ett exempel på det. Ett annat är att kommunals medlemmar förlorade en dag med så kallat ”storhelgs OB” när annandag pingst försvann som helgdag och sjätte juni blev röd dag istället. Jämför gärna med tjänstemännen där flera av dom fick e långt mycket bättre deal som säger att om sjätte juni infaller på en helg får tjänstemännen en ”gratis” ledig dag att ta ut. Kanske kan man se det som att samhället behöver en undersköterska mer än en tjänsteman, jag vet inte…
Det senaste i raden av misslyckade uppgörelser är det som nu skett i Göteborg. Jag tänker självklart på att nu när heltid blivit standard så har det lett till Optimerad Bemanning. Lås oss titta lite på vad avtalet egentligen säger då…
Att människor inom kvinnodominerande yrken ska ha rätt till heltid är något som det pratats om i flera år. Gång på gång har vi hört tragiska berättelser från familjer där man får jobba extra för att klara livhanken, enbart på grund av att heltid inom vård och omsorg varit så svårt att få igenom.
Därför kan man vid första anblicken tycka att det var ett bra beslut när Göteborg, och flera kommuner före dom och andra efter, beslutade om att nu skulle alla ha rätt till heltid.
Vi överöstes dessutom med glada utrop och en nästan skandalöst dålig artikel i GP den 28 november gjorde saker ännu tydligare: Alla var glada och även om det fanns små små små tecken på oro hos vissa så var saken jättebra. Man önskar ju att reporten på GP orkat ägna en kvart åt att se hur det nya avtalet skulle bli ute i verksamheterna.
Det reportern då skulle ha sett, och det som kommer visa sig i praktiken om några månader är hur ruttet detta avtal är, och hur det på alla tänkbara sätt är Kommunals sista spik i kistan när det gäller att behålla sina redan så trötta medlemmar. Det är också Göteborgs Kommun tydligaste pekpinne hittills om att det är nya tider som råder nu.
Att ha en trygghet på sin arbetsplats är viktigt. Att känna sig hemma där man tillbringar så många timmar per vecka är nödvändigt för att kunna göra ett bra jobb. Ett arbete där osäkerhet finns om vart man ska arbeta och med vilka man ska arbeta med leder enbart till att trivseln går ner.
Detta kan vem som helst räkna ut men med Optimerad Bemanning och kraven arbetsgivaren nu ställer på att personal ska hoppa omkring mellan olika arbetsplatser så försvinner den trivseln.
För avtalet som kommunen rodde i hamn med kommunals jublande förhandlare handlar i grunden om att kunna flytta omkring människor som en skock får på betesmark. Behövs person 1 i hage 2 får hon vackert springa dit. Behövs hon i hage 3 så är det bara att glatt skutta dit.
Man har alltså i det nya anställningsavtalet lyckats med konsten att fullständigt sudda ut individen som arbetar och istället har alla buntats ihop till en enda stor klump. Du arbetar inte längre på en arbetsplats utan du arbetar på flera, och de boende/brukarna, de som betalar tusentals kronor för att få hjälp, är inte heller längre individer. De har blivit nedgraderade till mappar, pärmar och annat där personal som inte känner dom snabbt får läsa på vad de vill ha. Det lilla men oftast det som är stort i en ganska grå vardag försvinner sakta, och i TV står politikerna samtidigt och talar om vikten av det individuella i äldrevården. Det är ett hån mot de gamla, mot de anställda och mot hela svenska folket som finansierar det hela.
Det intressanta med hela detta nya anställningsavtal är att det aldrig funnits några alternativ. Det har, som vanligt i Göteborg, aldrig funnits möjlighet till debatt eller chans att kunna lägga egna förslag eller att lämna synpunkter.
Kunde man gjort på ett annat sätt? Kunde man ge personal heltid utan att för den skull straffa alla. Fanns det någon annan linje man kunde ha följt istället för detta hysteriska tjänstemannabeslut som om några år kommer visa sig ha varit förödande för verksamheterna?
Ja självklart borde det ha funnits alla möjligheter till det, men kommunen tillsammans med facket var inte intresserade av någon annan lösning. För med heltid kom straffet, och signalen blir tydlig, ”OK ni får er jävla heltid då, men då får ni banne mig….”
Först och främst är det en självklarhet att människor ska kunna leva på sin lön. Det är dessutom en självklarhet att de som vill ska kunna ha heltid. Om det råder det inget snack. Det som är så fantastiskt korkat med beslutet om hur Optimerad Bemanning är utformad är att det ska drabba alla. Person 1 som kanske inte vill ha 100% ska straffas för att person 2 vill ha det. Ja straff kallar man det ju inte inom kommunen, här kallar man det för solidaritet. Ett ord som den tjänsteman som skrev det glömde slå upp betydelsen av.
Att kommunen inte har ekonomi till att låta alla ha heltid hur som helst är också självklart. Det finns ett ekonomiskt ansvar inom kommunen (även det något som många tjänstemän glömt av *vinkar till alla som arbetade inom UPP-projektet*), men trots det hade man inte behövt göra som man gjorde.
Som det ser ut nu kommer alla få springa på resursdagar upp till 20% av sin arbetstid, och på grund av detta kommer vissa avdelningar få MER vikarier för att täcka när folk är på resursdagar. Anledningen till detta är att alla inte kommer gå upp i tjänst och det kommer alltså inte finnas tillräckligt med ordinarie personal. Det är så dumt så klockorna stannar.
Bästa hade naturligtvis varit att man lagt resurstimmar/dagar på den tid som folk kommer gå upp i tjänst istället. Så valde man att inte göra. Istället ska alla vara ”solidariska”
Allt detta har kunnat genomföras för att de anställda i majoritet är kvinnor, och med dom har man länge kunnat leka lite som man vill med. Många inom vård/omsorg har barn och har en ansträngd ekonomi och har samtidigt ett skandalöst svagt fackförbund. De har dessutom inte tid att engagera sig så de får vackert följa med i de idéer som tjänstemännen kommer på, oftast med hjälp av företag som TimeCare AB som tjänar miljoner på det här (jag återkommer om kostnaden för TimeCare då jag begärt ut alla kostnader kommunen haft när det gäller det företaget)
Man har nu lockat med heltid och det verkar som att alla glömmer eller förtränger vad priset för det blev. För priset blir en osäkerhet, en svagare ställning som personal, och en arbetsgivare som tagit ett steg närmare mot den fullständiga makten över människan.
För snart, när detta kommer igång, kommer ensamstående Lisa bli tvingad till resursdagar. Dagar då hon inte från början vet när hon ska börja eller sluta. Hon kan få börja klockan 7, och hon kan få sluta klockan 22. Man har sagt att Lisa i god tid ska få veta innan hur dagen ska se ut, men hur lång tid innan har ingen sagt. Lisa har blivit bemanningspersonal, och kanske säger Lisa, ”Men jag vill inte jobba på någon annan avdelning. Jag trivs med de gamla som jag hjälper här och jag tror de trivs med mig”.
Säger hon så kommer någon klappa Lisa lite lätt på huvudet och svara, ”Det är bara nyttigt för dig att se lite annat lille vän”.
Och det är ingen idé att Lisa protesterar, för hon fick ju heltid av sin snälla arbetsgivare med godkännande av sitt fackförbund. Ja, Lisa själv kunde inte gå upp, för hon behöver lite extra tid för sina barn men resursdagar ska hon ha i alla fall. Det har kommunens tjänstemän sett till, det blev deras straff för att en sådan självklar sak som heltid skulle införas. Det blev resultatet av det beslut som politikerna fattade men där de sedan som vanligt inte kontrollerade hur resultatet blev.
Och protesterar Lisa i alla fall kanske någon enhetschef surt tittar på henne och säger ”Jag fattar inte varför du jobbar inom kommunen”
Att Lisa älskar att arbeta med gamla människor spelar ingen roll längre, för Lisa finns inte. Hon är enbart en resurs.
Väl mött i del 4: Optimerad Bemanning: När saker får kosta pengar, ja då kostar det
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Morgonstund


Exakt så här ser det ut från mitt fönster, det är bara små detaljer som inte stämmer så som båten, vattnet, trädet, skogen i bakgrunden och vädret. Annars stämmer det precis….
Klockan är strax efter 5 och jag är minsann redan uppe. Ska åka till jobbet och börja göra tårtor. Fem stycken ska de bli. Ska hålla i en aktivitet idag så de är lite att pyssla med så det blir bra för ”mina” gamla.
Livet är så spännande…

Dagens avhopp


Den största idioten i amerikansk politik efter Michele Bachmann meddelade idag att han hoppar av och ger upp tanken på att bli USA’s president just nu.
Många är vi som nu tackar högre makter för att denna livsfarliga varelse från Texas inser att hans kampanj är döfödd redan från början.
Den enda fråga som återstår är: Måste man vara idiot för att bli guvernör i Texas?

Avgå Anneli Hulthén!


Det har nu snart gått 2 år sedan Göteborg fick ett nytt namn, Muteborg, och det verkar inte finnas någon gräns för hur lågt stadens tjänstemän sjunkit i sin iver att göra sina egna plånböcker större eller hur man gång på gång misskött sitt uppdrag.
Göteborg har svarat genom att tillsätta en utredning, och så en till och så vidare men vad har egentligen hänt? I slutet av förra året avgick/sparkades stadsdirektören men det räcker inte. Något är ruttet i Göteborg och det stinker vart man än går. Vår stad är idag väldigt långt från det gemytliga och mysiga som vi en gång var kända för. Istället har staden idag en maktbas som består av kvinnor och män som mer påminner om Prins John i Disney´s Robin Hood
Jag har bott i den här staden i två omgångar, i den senaste sedan 1998, och redan från start märkte man att i Göteborg lever tjänstemän och politiker i en egen värld. De beslutar om saker de inte har grund för att besluta om, och de struntar fullständigt i hur deras beslut påverkar organisationen eller verksamheten. Intresset att gå ner och tala med dom dödliga finns inte, och hela tjänstemannasektorn i staden påminner om en gigantisk bastuklubb.
Mycket av detta kan vi tacka Göran Johansson för, han som ville göra om Göteborg till en gigantisk lekplats där det var viktigare att gräva ner biografer i berg än att se till att de tjänster kommunen är skyldig att hålla i verkligen fungerar. I denna iver att göra om Lilla London till riktiga London glömdes allt annat bort och tjänstemän fick en maktposition som är ett direkt brott mot vår demokrati. Främsta beviset för det kom när TV lyckades få en tjänsteman att mer eller mindre kräva tystnad av sin anställde framför en mikrofon. Tro inte att just det exemplet var unikt. I Göteborg arbetar man efter devisen: Kom inte här och tänk. Att sedan då starta en ”Whistleblower” för anställda är ingenting annat än ett hån. För att starta en sådan måste det finnas intresse att lösa problemen, och det intresset finns det ju inte.
Man kunde ju hoppas att saker skulle bli bättre när Johansson slutade, men så har det inte blivit. Istället har Göteborg blivit en alltmer sluten stad där beslut tas helt utan möjlighet till påverkan från andra. De folkvalda lekmannapolitikerna lägger hela sin tro på stadsdelsdirektörer och andra, och de har inte en aning om vad som sker i verksamheterna. Det absolut bästa exemplet på det är UPP-projektet. Detta gigantiska fiasko som kostade oss 63 miljoner kronor och som inte har gett ett dugg. Där har politiker tagit ett beslut men sedan har tjänstemännen tagit över och gjort som de velat. När GP sedan började granska det hela dök en lekstuga av gigantiska mått upp där tjänstemännen lekte som de ville för skattepengar.
Det är stor skam att en tidning blir dom som får slå näven i bordet medan politikerna patetiskt sitter och blundar och håller för öronen så att dom vare sig ser eller hör vad som sker runt om dom.
Efter UPP gick Hultén, vår högst ansvariga politiker, ut i media och som vanligt fördömde hon det som skett, och som vanligt skulle det nu tas till krafttag mot myglet. Problemet är bara att Hultén gjort så här lite för ofta och vi har än inte sett något som kan ses som positivt i utvecklingen när det gäller Göteborg.
Göteborg är idag en stad med stora problem. Segregationen är bedrövlig, arbetslösheten hög, miljön lämnar mycket över att önska, och för framtidens evenemangsstad är det ovisst när Stockholm bygger jättearenor och annat. Allt kraft behövs läggas på att Göteborg ska få tillbaka tron på framtiden och att vi faktiskt ska få en bra framtid, och det får man inte när man som politiker låter icke valda, och uppenbart fullständigt inkompetenta tjänstemän styra detta skrangliga fartyg. Detta är och ska vara Hulténs ansvar och hon har inte tagit det ansvaret fullt ut.
Det går inte gömma sig bakom ursäkter med att ”Jag hade ingen aning”, för hon ska veta om vad skattepengarna läggs på. Hon ska ha sådan kontroll så att stadens inte överlämnas i vildars våld. För något som blivit pinsamt uppenbart är att sedan stadsdelsreformen gjordes om 2010 så har staden fått ännu mer tjänstemän som beslutar på eget bevåg, vilket medfört att politikerna i sig hamnat ännu längre bort från verksamheterna.
Upp-projektet kommer inte vara det sista som kommer fram från Muteborg. Jag tror att vi bara sett början på det hela, och för att möta det krävs en ledare som vågar bli förbannad och slå näven i bordet.
Det är helt enkelt dags att de folkvalda tar tillbaka lekplatsen som tjänstemännen styrt rakt in i isberget.
Det ansvaret klarar uppenbart inte Anneli Hulthén av, och jag misstänker att hon inte har viljan till det heller. Därför är det dags att hon lämnar över ansvaret till någon som faktiskt har det.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
Intressant.se