Optimerad Bemanning: Straffet mot kvinnorna och sveket från facket


Dags för del 3 i min lilla serie om Optimerad Bemanning. För dig som vill läsa de andra inläggen så finns det en liten ruta till höger med alla inlägg i detta ämne
Det fanns en tid då fackföreningarna i det här landet verkligen satte skräck i arbetsgivarna. Det var en tid då arbetarna vågade stå upp för sina rättigheter, och dom vågade visa att dom var förbannade.
Den tiden är förbi, och kanske kom den aldrig till förbundet Kommunal, det förbund som säger sig värna om de sämst betala på arbetsmarknaden som samtidigt har det viktigaste yrket: Att hjälpa de som är i total beroendeställning av andra.
De senaste åren har man som medlem i Kommunal tvingats se på när förbundet gång på gång lyckats trassla in sig i sina egna snårigheter medan chanserna till riktig förbättring för medlemmarna sprungit förbi. Konflikten för några år sedan är ett exempel på det. Ett annat är att kommunals medlemmar förlorade en dag med så kallat ”storhelgs OB” när annandag pingst försvann som helgdag och sjätte juni blev röd dag istället. Jämför gärna med tjänstemännen där flera av dom fick e långt mycket bättre deal som säger att om sjätte juni infaller på en helg får tjänstemännen en ”gratis” ledig dag att ta ut. Kanske kan man se det som att samhället behöver en undersköterska mer än en tjänsteman, jag vet inte…
Det senaste i raden av misslyckade uppgörelser är det som nu skett i Göteborg. Jag tänker självklart på att nu när heltid blivit standard så har det lett till Optimerad Bemanning. Lås oss titta lite på vad avtalet egentligen säger då…
Att människor inom kvinnodominerande yrken ska ha rätt till heltid är något som det pratats om i flera år. Gång på gång har vi hört tragiska berättelser från familjer där man får jobba extra för att klara livhanken, enbart på grund av att heltid inom vård och omsorg varit så svårt att få igenom.
Därför kan man vid första anblicken tycka att det var ett bra beslut när Göteborg, och flera kommuner före dom och andra efter, beslutade om att nu skulle alla ha rätt till heltid.
Vi överöstes dessutom med glada utrop och en nästan skandalöst dålig artikel i GP den 28 november gjorde saker ännu tydligare: Alla var glada och även om det fanns små små små tecken på oro hos vissa så var saken jättebra. Man önskar ju att reporten på GP orkat ägna en kvart åt att se hur det nya avtalet skulle bli ute i verksamheterna.
Det reportern då skulle ha sett, och det som kommer visa sig i praktiken om några månader är hur ruttet detta avtal är, och hur det på alla tänkbara sätt är Kommunals sista spik i kistan när det gäller att behålla sina redan så trötta medlemmar. Det är också Göteborgs Kommun tydligaste pekpinne hittills om att det är nya tider som råder nu.
Att ha en trygghet på sin arbetsplats är viktigt. Att känna sig hemma där man tillbringar så många timmar per vecka är nödvändigt för att kunna göra ett bra jobb. Ett arbete där osäkerhet finns om vart man ska arbeta och med vilka man ska arbeta med leder enbart till att trivseln går ner.
Detta kan vem som helst räkna ut men med Optimerad Bemanning och kraven arbetsgivaren nu ställer på att personal ska hoppa omkring mellan olika arbetsplatser så försvinner den trivseln.
För avtalet som kommunen rodde i hamn med kommunals jublande förhandlare handlar i grunden om att kunna flytta omkring människor som en skock får på betesmark. Behövs person 1 i hage 2 får hon vackert springa dit. Behövs hon i hage 3 så är det bara att glatt skutta dit.
Man har alltså i det nya anställningsavtalet lyckats med konsten att fullständigt sudda ut individen som arbetar och istället har alla buntats ihop till en enda stor klump. Du arbetar inte längre på en arbetsplats utan du arbetar på flera, och de boende/brukarna, de som betalar tusentals kronor för att få hjälp, är inte heller längre individer. De har blivit nedgraderade till mappar, pärmar och annat där personal som inte känner dom snabbt får läsa på vad de vill ha. Det lilla men oftast det som är stort i en ganska grå vardag försvinner sakta, och i TV står politikerna samtidigt och talar om vikten av det individuella i äldrevården. Det är ett hån mot de gamla, mot de anställda och mot hela svenska folket som finansierar det hela.
Det intressanta med hela detta nya anställningsavtal är att det aldrig funnits några alternativ. Det har, som vanligt i Göteborg, aldrig funnits möjlighet till debatt eller chans att kunna lägga egna förslag eller att lämna synpunkter.
Kunde man gjort på ett annat sätt? Kunde man ge personal heltid utan att för den skull straffa alla. Fanns det någon annan linje man kunde ha följt istället för detta hysteriska tjänstemannabeslut som om några år kommer visa sig ha varit förödande för verksamheterna?
Ja självklart borde det ha funnits alla möjligheter till det, men kommunen tillsammans med facket var inte intresserade av någon annan lösning. För med heltid kom straffet, och signalen blir tydlig, ”OK ni får er jävla heltid då, men då får ni banne mig….”
Först och främst är det en självklarhet att människor ska kunna leva på sin lön. Det är dessutom en självklarhet att de som vill ska kunna ha heltid. Om det råder det inget snack. Det som är så fantastiskt korkat med beslutet om hur Optimerad Bemanning är utformad är att det ska drabba alla. Person 1 som kanske inte vill ha 100% ska straffas för att person 2 vill ha det. Ja straff kallar man det ju inte inom kommunen, här kallar man det för solidaritet. Ett ord som den tjänsteman som skrev det glömde slå upp betydelsen av.
Att kommunen inte har ekonomi till att låta alla ha heltid hur som helst är också självklart. Det finns ett ekonomiskt ansvar inom kommunen (även det något som många tjänstemän glömt av *vinkar till alla som arbetade inom UPP-projektet*), men trots det hade man inte behövt göra som man gjorde.
Som det ser ut nu kommer alla få springa på resursdagar upp till 20% av sin arbetstid, och på grund av detta kommer vissa avdelningar få MER vikarier för att täcka när folk är på resursdagar. Anledningen till detta är att alla inte kommer gå upp i tjänst och det kommer alltså inte finnas tillräckligt med ordinarie personal. Det är så dumt så klockorna stannar.
Bästa hade naturligtvis varit att man lagt resurstimmar/dagar på den tid som folk kommer gå upp i tjänst istället. Så valde man att inte göra. Istället ska alla vara ”solidariska”
Allt detta har kunnat genomföras för att de anställda i majoritet är kvinnor, och med dom har man länge kunnat leka lite som man vill med. Många inom vård/omsorg har barn och har en ansträngd ekonomi och har samtidigt ett skandalöst svagt fackförbund. De har dessutom inte tid att engagera sig så de får vackert följa med i de idéer som tjänstemännen kommer på, oftast med hjälp av företag som TimeCare AB som tjänar miljoner på det här (jag återkommer om kostnaden för TimeCare då jag begärt ut alla kostnader kommunen haft när det gäller det företaget)
Man har nu lockat med heltid och det verkar som att alla glömmer eller förtränger vad priset för det blev. För priset blir en osäkerhet, en svagare ställning som personal, och en arbetsgivare som tagit ett steg närmare mot den fullständiga makten över människan.
För snart, när detta kommer igång, kommer ensamstående Lisa bli tvingad till resursdagar. Dagar då hon inte från början vet när hon ska börja eller sluta. Hon kan få börja klockan 7, och hon kan få sluta klockan 22. Man har sagt att Lisa i god tid ska få veta innan hur dagen ska se ut, men hur lång tid innan har ingen sagt. Lisa har blivit bemanningspersonal, och kanske säger Lisa, ”Men jag vill inte jobba på någon annan avdelning. Jag trivs med de gamla som jag hjälper här och jag tror de trivs med mig”.
Säger hon så kommer någon klappa Lisa lite lätt på huvudet och svara, ”Det är bara nyttigt för dig att se lite annat lille vän”.
Och det är ingen idé att Lisa protesterar, för hon fick ju heltid av sin snälla arbetsgivare med godkännande av sitt fackförbund. Ja, Lisa själv kunde inte gå upp, för hon behöver lite extra tid för sina barn men resursdagar ska hon ha i alla fall. Det har kommunens tjänstemän sett till, det blev deras straff för att en sådan självklar sak som heltid skulle införas. Det blev resultatet av det beslut som politikerna fattade men där de sedan som vanligt inte kontrollerade hur resultatet blev.
Och protesterar Lisa i alla fall kanske någon enhetschef surt tittar på henne och säger ”Jag fattar inte varför du jobbar inom kommunen”
Att Lisa älskar att arbeta med gamla människor spelar ingen roll längre, för Lisa finns inte. Hon är enbart en resurs.
Väl mött i del 4: Optimerad Bemanning: När saker får kosta pengar, ja då kostar det
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Bookmark the permalink.

2 Responses to Optimerad Bemanning: Straffet mot kvinnorna och sveket från facket

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *