Bilder från förr

Dagbok 19 december 2010
Klockan är 3 och jag kan inte sova.
Har suttit en bra stund och gått igenom en massa kort. Sådana som legat i förpackningar huller om buller, men nu har jag gått igenom alla och minnena sveper över en.
Det är kort från 13 år tillbaka snart. De år jag levt med Henke i Göteborg. De är kort från alla de lägenheter vi bott i, först tillsammans med Johan och sedan i tvåan och lite senare i fyran vi bor i nu. Det är kort på kärlek, vänskap och sorg. Så som livet är i allmänhet, men korten visar också upp en stor del saknad.
För många av de människor som finns på korten finns inte kvar i mitt liv längre. Många kom, och många försvann, och en del bara rann ut i sanden. Ibland undrar man vad som hände, men egentligen är det inte så svårt, för det som hände var naturligtvis att liven gick åt olika håll, så som det så ofta sker.
Jag har i hela mitt liv alltid undrat varför människor inte kan kombinera ett förhållande med en person och vänskap med andra. Alldeles för ofta har jag sett människor som totalt går in i ett kärleksförhållande och släpper allt annat. Sådant tycker jag är sorgligt, men tyvärr inget att göra något åt. Många av de på korten kommer höra av sig igen, när förhållandet de är i nu brakar samman. Så har det varit i alla år, och kommer att vara i alla år…
När jag ser på korten kommer känslan som legat över mig från och till sedan i somras över mig. Känslan att det räcker nu. Jag hade ett möte med min chef och en kollega om diverse ting i slutet av juni och under det mötet hände något. En känsla av äckel inför det jag höll på med fick mig att vilja skrika rakt ut. Jag blev äcklad av känslan av vanmakt.
Sedan följde den känslan mig under hösten och finalen kom dagen efter att Zazza dött och jag hade mötet med min verksamhetschef. Att sitta där och möta alla undanflykter och total likgiltighet inför det faktum att man har en personalgrupp som mår skit fick mig ännu mer att bara känna en total känsla av ”skitsamma”, och vet ni vad? Det var en bra känsla. Att känna att man nu skiter i det hela är bra när man under 8 år känt att man ”måste göra något”.
Korten idag gav mig mer bekräftelse på det där. Att skita i allt och alla och bry mig om det enda som betyder något: Jag själv och de jag älskar. Fuck alla andra! Fuck alla andras pissproblem! Jag är viktigast! Jag är bäst! Jag är fan så mycket bättre än du!
I hela mitt vuxna liv har jag tryckt ner mig själv för att andra ska få komma fram. Jag har ändrat hela min syn på livet i tron på att jag kommer känna mig bättre då. Självklart har det varit rent idiotiskt att göra det, för bättre har jag inte mått. Jag har levt i en spiral som pekat neråt och utsatt min kropp och själ för prövningar jag inte borde gått igenom. Mina drömmar har hamnat på efterkälken för jag ska minsann hjälpa den och den, och jag ska minsann bråka på jobbet om den idiotsaken och jag ska göra ditten och jag ska göra datten. Kort sagt: Jag ska göra allt som inte handlar om mig. Nu är det slut med det!
Korten visade mig ett liv jag levt som jag inte tyckte om. Vissa kort gjorde mig rasande. Som kortet på Robin när vi träffades första gången. Jävla lögnaktiga…. Eller korten på Jocke som när han började må bättre försvann… Eller ett kort på Robban som jag snackade med senast i november förra året och som skulle höra av sig veckan efter…Eller ett kort på den och den och den och den.
Där fanns kort på alla de ”heterosexuella” killar jag haft sex med. Patetiska jävla smygbögar
Och där fanns kort på Alex……no comments…..
Det fanns också kort på människor jag älskade och älskar fortfarande. Människor som gör mitt liv fulländat och bra. Människor med hjärta. Dom människor ler jag åt. De mår jag bra av. De som jag borde lägga och borde lagt mer energi på. De som borde fått mer kärlek och omtanke. De som borde fått den delen av mig själv som jag istället lade på människor som inte förtjänade det.
Livet som varit i Göteborg tycker jag inte om, och det är kanske dags att förändra det nu.
Life here I come!

Bookmark the permalink.

One Response to Bilder från förr

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *