Året 2010: Media och kultur

Vi fortsätter årets stora krönika med att gå över till film, tv, radio och musik och en hel del till.
Det första man kan säga om året 2010 är att detta blev året jag bestämde mig för att aldrig mer köpa eller på annat sätt bidra ekonomisk till landets kvällstidningar. För det som de senaste åren varit en trend är numer en regel: Kvällstidningarna har slutat skriva om nyheter och istället ägnar man sig åt något som inte ens med allra bästa vilja går att kalla för journalistik. Skandalerna avlöste varandra i varenda tidning och de som inte var med i några skandaler rasade för allt och inget. Ja ordet rasar var även 2010 frekvent använt.
I TV-världen stod det mesta stilla. Året startade som vanligt med Melodifestivalen som i år verkar haft svårt att hitta både bra låtar och artister. Till slut vann en ballad som det inte gick något vidare alls för i den stora finalen. Som vanligt ville sen folk att Christer Björkman skulle avgå, och som vanligt satt han kvar.
Annars hände inte mycket inom TV-världen. Luften verkade ha gått ur kanalerna när det gäller nytänkande och de förbannade skandalsåporna ville aldrig ta slut. Kanal 5 sänkte ribban ytterligare när de lät ett gäng nötter bo i Tylösand där de söp och hade sex om vartannat.  Till seriens försvar ska det väl sägas att den inte försökte göra sig till något den inte var. Här handlade det om sex, sprit och mera sex och några direkt djupa konversationer skulle man inte räkna med. Man fick helt klart vad man förväntade sig och Sverige fick några nya C-kändisar att förakta.
Annars försökte SVT sig på ett ”nytt” grepp genom att slänga in en bunt bortskämda ungar i ett hus och sedan låta deras föräldrar rösta bort dom. Själv kände jag efter ett avsnitt att tvångsabort kanske inte är så dumt i alla fall, men att det även skulle behövas göras när folk fyllt 17 år.
Det enda program som ändå måste sägas gav lite hopp om framtiden var ”Så mycket bättre” i TV4. Visst var det lite av stjärnorna på slottet men programmet var faktiskt väldigt välgjort och trivsamt, och för att vara en TV4 produktion var det lysande.
2010 blev året då filmbolagen lovade att det skulle vara slut med Saw filmer nu. Efter femtioelva omgångar av tortyrporr alla Jigsaw var det nu äntligen dags att säga farväl till den stygga mördaren som egentligen dog i film nummer 3, och man gjorde det lite extra kladdigt och i 3D.
3D var också det som verkade gälla detta år, och jag kunde aldrig förstå varför. Som om det inte ser dumt ut med hundratals människor som stirrar åt samma håll, nu ska de dessutom ha skitfula glasögon på sig. Film efter film släpptes i 3D och nu skulle vi också ha 3D hemma för varje vecka kom det nya TV apparater med inbyggd 3D. Framtiden skulle bestå i vardagsrum där varje person skulle bära glasögon som får killen i Fråga Lunds brillor att bli riktigt snygga. Då, när man minst anade det, kom nyheten att nu kommer tv-apparaterna med 3D där du inte behöver ha glasögon. Så att 3D är något som bolagen vill du ska satsa på är klart, men jag vägrar. Fast visst, en bra p-rulle i 3D kan bli kul, särskilt om killarna i filmen är extra välutrustade…
Annars var det ett halvdåligt filmår med ett stort undantag och det var filmen The Social Network. Det var en fröjd att se en film med manus av killen som skrev The West Wing och Social network lär vinna för bästa manus nästa år. Annars ville man ligga med vampyrer/varulvar i Twilight nummer 3 och även Narnia fick en tredje film detta år. Ingen av dom var något att ha. En film som tyvärr gick tyst förbi här hemma var komedin I love you Philip Morris och som i USA väckte rubriker då ingen verkade våga visa den. Filmen där Jim Carrey spelar homosexuell brottsling var uppenbart för magstark för våra vänner i The land of the free.
Annars innehöll 2010 också två animerade filmer som i alla fall jag tyckte om. Toy Story 3 var väldigt charmig och How to train your dragon var en animerad film som verkligen var hur kul som helst. Charmig, mysig och spännande. Det var däremot inte Shrek 4 som också kom i år, och jag hoppas verkligen att detta blir den sista i den serien för den filmen var rena skiten.
Svensk film har jag slutat se på, men jag gjorde ett undantag och det var filmen ”Himlen är oskyldigt blå”, fast det var mest för att Bill Skarsgård är så söt. Filmen i sig var inte dålig men heller inte speciellt bra. Det var väldigt mycket en typiskt svensk film.
När det gäller serier som slutade detta år så blev vi också lovade att det inte skulle komma några fler Beckfilmer nu, men det tror jag inte på.
I scenens värld lyckades Göteborgs Stadsteater detta år att få till det riktigt bra med pjäsen Familjen som gick på stora scenen under våren. Pjäsen var helt fantastisk och jag skrev om den här. Annars har det varit ganska dåligt med pjäser detta år värda att se, i alla fall i landets nästa största stad så ni får nöja er med att läsa om just Familjen. Den var ändå sjukt bra så den borde alla ta sig till när den går upp igen.
Om man skulle sammanfatta hela mediåret så kommer ordet Panik upp i skallen. På samma sätt som filmbolagen slogs om besökarna när TV’n kom, på samma sätt agerar dom nu. Då var det breda filmer som gällde, nu är det 3D och lite på samma sätt är det viktigare att det ser bra ut än att det egentligen handlar om något. För fortfarande saknar vi den där 3D filmen som faktiskt tillför något. Att se grekiska gudar slåss räcker inte för att få oss att springa mer på biograferna.
På samma sätt gäller det när vi talar om TV fast där verkar det mer ha gått åt feghet istället, för ingen verkar våga stå ut längre utan man kör på samma spår som innan. Det är Idol på hösten och Let’s dance på våren, melodifestival på vintern och Bingolotto på söndagarna och på sommaren sjunger vi ihop på Skansen. Man behöver snart inga tv-tablåer längre och då beror det inte på att fler och fler detta år tittade på TV genom nätet på kanalernas Play, något som föresseten SVT blev allt bättre på under 2010. Nu väntar vi bara på att det som vi en gång betalt för genom våra licenser faktiskt kommer oss tillhanda också. Något måste göras åt de helt sjuka regler som styr ersättningen åt Gud och alla människor när det gäller tv-program som gjordes för flera år sen.
Nästa år hoppas vi att någon faktiskt vågar sticka ut. Att någon vågar göra något som ingen gjort förut, för då kanske vi slipper skämmas som vi gör när vi kan konstatera att årets mest påkostade program var ett kronprinsessbröllop.
Och snälla, håll löftet om Beck. Jag klarar inte av fler utbrott från Gunvald nu.
Jo, föressten, man bråkade på Dramaten i år också och mest bråkade Börje, som vanligt.
P,s Att jag inte nämner det faktum att man i USA gjort och gör amerikanska versioner av svenska filmer just nu beror på att jag tycker att det vore bättre att de i USA kunde lära sig läsa undertexter till filmerna. ”Låt den rätte komma in” var en mycket bra svensk film som blev rent jävla bedrövlig i amerikansk version. D.s
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Intressant.se

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *