Drömmar…

Dagbok 4 januari 2010
Vaknade klockan 4 av att jag drömde. Jag drömde om Fotskäl, mitt älskade Fotskäl.
Jag var ung igen, en pojk. Jag stod i hövagnen och lassade på höbalar på hissen. Jag var stark, solbränd och jag var lycklig. Näsan och ögonen rinner på grund av allergin men det skiter jag i. Jag älskar att stå där med högaffeln och känna friheten.
Sen går jag ner över vägen mot ån på den nedtrampade kostigen. Jag undviker de värsta lerpölarna och jag håller min pinne i handen. Dags att hämta korna för klockan är fem. Jag kommer fram till hagen och ropar på dom, och de få som inte redan står vid stängslet springer emot mig. Där står jag, liten och lycklig med 40 mjölkkor omkring mig. Mina vänner som varit där brukade vara livrädda för dom, men inte jag. Jag älskar mina kossor!
Jag plöjer mig igenom havet av svartvita kossor och duckar emellanåt för svansarna som viftar överallt. Jag måste se om någon saknas. När allt är klart öppnar jag stängslet och korna börjar vandra. De vill hem och mjölkas och de vandrar på i snabb fart. Längst bak går jag, stolt och lycklig. Där i solen, där den sommaren, där i Fotskäl.
Vaknade av den drömmen idag, och saknar den tiden.
Nu är man ett år äldre, ett år närmare det oundvikliga. Ett år närmare döden.

Bookmark the permalink.

2 Responses to Drömmar…

  1. Lena says:

    Du beskriver allt så målande .. Jag ser den där lille pojken framför mig där han går med sin pinne 😉 ..Sen är jag inte vän av döden så de sista orden köper jag …
    Tänk så många som inte ens haft nån fin barndom ..

  2. Lena says:

    Köper jag inte!! Ska det vara !!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *