Mörkare

Dagbok 9/3 2008

Usch vilken dag. Jag vaknade och insåg att jag inte ville gå upp. Har haft det förjävligt med illamåendet hela helgen. Det är värre än någonsin och det påverkar att mitt redan tidigare ganska kassa humör inte direkt är bättre. När man sedan har en hemsituation som gör stämningen totalt nere så blir det ju inte direkt bättre.
Jag försökte skriva idag, men det gick inte. Det är bara att inse, orden har dött i mig. Det kommer aldrig bli något av det där, men skit samma. Ingenting annat blev ju som jag ville så varför skulle det funka för?
Jag vill så gärna få slippa ifrån detta, bara få slippa ifrån skiten.
Fan, inte ens ett jävla självmord klarar jag av.
Såg mig i spegeln idag, blev äcklad. Det monster som stod där och såg på mig skrämde mig, sedan kom tårarna och ångesten. Kände hur blodtrycket gick upp och hur sedan hjärtat började värka.
Vill så gärna krama någon, vill så gärna att det ska finnas någon som ser mig, som bryr sig, som känner mig, men det finns ingen sådan. Fan ta er alla, fan ta er alla om jag gav mitt liv till. Må ni alla drabbas av alla jävla sorger man kan drabbas av, må ni för resten av era liv lida som jag lidit. Fy fan va jag hatar er, vad jag hatar era skitproblem, vad jag hatar era jävla helvetes förbannade idiotiska drömmar. Vad jag hatar mig själv för att jag sålde min kraft och energi till sådana som ni och att jag inte lade den på de som fanns där men som jag inte såg, de som brydde sig men som jag aldrig släppte in för att jag var upptagen att lyssna på skitproblemen. Vad jag hatar mig själv för att jag idag förlorat allt
Inte ens ett jävla självmord är jag kapabel till.
Du har så mycket att leva för Walle säger dom till mig. Som vad? Jag får aldrig veta vad, jag får aldrig känna det andra känner.
Snälla Gode Gud, ta mig härifrån.
En dag kommer jag få styrkan att göra det, en dag. Må den komma snart

Bookmark the permalink.

One Response to Mörkare

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *