Kampen är inte slut, den fortsätter som vanligt

Reaktionerna har varit många på Svenska Kyrkans ledning och dess inställning till vigsel av samkönade äktenskap, som bland annat DN och SVD berättade om.
De som är för homosexuell vigsel ropar hurra men ifrågasätter samtidigt kyrkans inställning till ordet Äktenskap. Hur krångligt kommer inte detta att bli och är det fortfarande inte en form av diskriminering? Jo, det kommer att bli krångligt, det kommer att bli på gränsen till rörigt och Ja, det är fortfarande en form av diskriminering. Ändå är jag glad idag för det är ett steg framåt.
Jag tror att HBT-rörelsen emellanåt borde sätta sig ner i 2 min och fundera på vad som hänt i vårt land de senaste åren. Det är inte 30 år sedan ens som homosexualitet betraktades som en sjukdom. För mindre än 20 år sedan kunde man mörda folk med sextio knivhugg och komma ifrån det med dråp. För 20 år sedan kunde man heller inte betraktas som sambo ens om man var av samma kön. Mycket har hänt och det har gått snabbt. Kanske borde vi komma ihåg det ibland när frustrationen sätter in. Jag är likadan, jag vill också höra orden ”Äktenskapet är instiftat av Gud” och jag vill leva som jag är utan pekpinnar och märkliga lagar stiftade av en riksdag som inte förstår mig. Jag blir också arg och frustrerad när allt tar sån tid och jag vill det ska hända nu! Samtidigt vet jag att det kommer hända. Jag vet att detta lagförslag som kommer nästa vecka är ett förslag som om en tid kommer att brytas upp och göras ännu bättre. Jag vet att dagen kommer då äktenskapet blir lika för alla människor och jag vet att Svenska Kyrkan också vet det. Jag vet att redaktionen på Världen Idag (vars reaktion på dagens händelse jag spänt ser fram emot) också vet det. Jag vet att Livets Ord vet det och den vetskapen räcker långt för mig.
Kanske måste vi sätta oss in i Svenska Kyrkans situation lite. De vill vara en folkkyrka för alla och de har just nu fått handha ett ärende som räknas som mycket kontroversiellt i deras kretsar. Detta är ett försök att blidka bägge sidor. Vi vet alla att sådana försök brukar sluta med problem och så lär även detta göra, men det är likväl ett försök som ska passa bägge sidor. Jag skulle inte vilja byta arbete med Sveriges Biskopar tiden som kommer, det lovar jag. Så jag känner mig fortfarande glad och stolt idag. För dörren till en ljusare värld har öppnats och för det hyser jag stor respekt för alla inom Svenska Kyrkan som arbetat för mina och andras skull.
Samtidigt som detta sker i Sverige idag växer det upp mörka moln på himlen i andra delar vår värld. Utanför Svenska Kyrkan samlas en del inom kristendomen till massiv attack gentemot de homosexuella. Tiden framöver kan vi räkna med många hätska ord och uttalanden och frikyrkorna lär samla all kraft till motattack. För det är ett krig som pågår, om någon missat det. Detta handlar inte längre om människor rättigheter eller inte. Det handlar om hur kristendomen och religionen ska se ut i framtiden. Det handlar om förnyelse och om synen på människan. Att det idag är de homosexuella som får agera exempel beror mest på att det igår var ensamstående kvinnor man diskuterade. I morgon kommer en annan grupp bära ansvaret på sig och så kommer det att förbli för så har det alltid varit. Kristendomen, liksom alla andra religioner, har alltid haft inbördes diskussioner om hur man ska se på sin samtid. En som visste en hel del om det var ju en man vid namn Jesus. Det fanns ju vissa som hade synpunkter på hans sätt att modernisera religionen, eller hur?
Vi ser idag på andra ställen i Europa hur homohatet fått ny fart. Polen är ett skräckexempel men flera länder i forna öst visar att de kanske inte är så mycket forna öst. Dubbelmoralen i det stora landet i väst, USA, gör sig ständigt påmind och fortfarande är homosexualitet belagt ned dödsstraff i många länder. Så det finns mycket kvar att göra, och det kommer vi också ta itu med. Om du orkar vill säga.
För det handlar om vad du, jag och vi alla tillsammans orkar göra. Steget som Svenska Kyrkan tog idag gjordes på grund av gemensamma krafter som många människor tillsammans slagits för. På samma sätt kan vi vidare framöver fortsätta denna glädjande kamp om vi vill. För vi ska aldrig sluta slåss, och vi ska aldrig sluta tro på en bättre värld. När vigselbeslutet tas ska vi omedelbart börja kampen att ta det till nästa steg. Vi ska samtidigt ligga på att regeringen att starkare visa sin avsky mot länder som bryter mot mänskliga rättigheter, något regeringen idag är mycket dåliga på och som tyvärr är en sak de ärvt av den gamla regeringen. Vi ska visa världen att tiden är över då det går att spela puttekula med bögarna. Tillsammans klarar vi det, för vi har klarat så mycket redan.
Därför ska vi vara glada idag när vi än en gång får se frukten av vårt arbete och i morgon är en annan dag…
Då ses vi på slagfälten!
/Walentine Andersson
[tags]Homosexualitet, Svenska Kyrkan, kristendom, äktenskap[/tags]
Pingat hos Intressant.se

Bookmark the permalink.

2 Responses to Kampen är inte slut, den fortsätter som vanligt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *