2006 – Ett år har gått…

Det är väl dags för en liten tillbakablick kanske. Vad hade 2006 för spännande att ge och vad kunde ha blivit bättre och vad blev sämre?
Detta får bli mitt avslut på detta år, ett år som började med en väldans fart får jag säga och som sedan fortsatte i samma fart. Därför lider jag nu av stress och sömnsvårigheter Jag delar upp det hela lite men det gör jag mest för min egen skull. Jag börjar med det som kanske inte är så personligt men som ändå är jag…
Sajten
Walentine.com har stadigt gått uppåt i besökare. Direkt vid årsskiftet var fortfarande “Uppropet” mycket på tapeten vilket gjorde att besökarna var fler än någonsin. En bit in på året började folk tröttna på att vara arga på Yngve Kalin och sajten tappade en del, helt naturligt. Fast många stannade också kvar, vilket jag i mars märkte när jag fick öka bandbredden för sidan. Jag började också i samma veva förstå kanske på riktigt att sidan började bli något att räkna med. Det jag ville när jag sjösatte den började bli verklighet, och där lever jag väl än fast sedan kommer ju katastrofen i dec. men det återkommer jag till…
Walentine Productions
Många tycker att mitt företagsnamn låter som ett namn på ett bolag som producerar porrfilm fast pornografi är inget direkt som jag tänkt syssla med. Efter en massa tjafs med bolagsverket som tyckte att Walentine Productions lät alldeles för likt valentine ljud och bild??? så gav dom med sig och företaget sjösattes i början på april. Tanken med firman var inte att walentine.com skulle bli en kommersiell sida som enbart skulle generera pengar. Tanken var däremot att med Internet starta sidor där information blandades med nöje och där allt fick en personlig prägel. Det var ju, och är, också tanken med tidningen Walentine. En onlinetidning där den lilla människan får stå i främsta rummet och där det ska stå så lite som möjligt om snopplängder och Carola och Runar. På grund av “katastrofen” ligger nu allt detta väldigt mycket på is. Allt är borta för alltid och allt måste göras om från början. Ja, det enda som finns kvar av tidningen för tillfället är en logga. Allt annat är borta.
Även georgemichael.se startades inom företaget. Den startade jag mest för att jag älskar George men också för att få chansen att där få lära mig joomla. Vad som hände med den sajten vet alla. Allt är borta även där.
Prisparadiset.com är egentligen en äcklig sida men den har gjort det den skulle göra, genom den får jag in pengar så att jag kan driva allt annat vidare. Det närmaste projektet blir att skaffa utgivarbevis för walentine.com, anledningen är att jag med den stil jag har retar en del kända personer, och jag vill inte ge dom glädjen att få chansen att stoppa mig. Jag anser inte att jag kränker någon, men så länge den förbannade PUL-lagen finns är jag tvungen att göra så. Ett utgivarbevis kostar 2000:- och jag kommer behöva två stycken. Heja yttrandefriheten, den har verkligen ett pris!
Så Walentine Productions går framåt. Att jag helst skulle vilja be kommunen dra åt helvete och sedan kunna leva på mitt företag är väl ingen direkt hemlighet, och om alla går in på prisparadiset.com varje gång de ska handla något från nätet så kanske det skulle kunna bli så, tills dess får jag stå ut med APT möten där ingenting sker
Jag fick faktiskt ett mail en gång från en som tyckte att jag förstört walentine.com på grund av annonserna. Det är mycket möjligt att andra tycker det också men jag vill starkt poängtera att walentine.com är och kommer för alltid att bli MIN sida. Detta är mitt liv, mina åsikter och detta är sidan om mitt liv. Inga annonser i världen kan ändra på det, och inga pengar i världen kan förändra den saken. Anledningen till att just DU läser på min sida är att jag skriver från hjärtat, att ändra på det är att lägga ner sidan och det lär inte ske. Det lärde jag mig vid “katastrofen”
Mitt eget jag
Hur har du 2006 varit för Walentine himself då. Jo, på många sätt tror jag faktiskt att det varit ett bra år. Jag själv har blivit mycket tuffare och mer kaxig. Framförallt, och det är nog det viktigaste, har jag klarat av att bryta med många av dom som jag känt sugit musten ur mig genom åren. Jag accepterar inte längre att bli behandlad som skit längre och det tror jag faktiskt att folk börjar märka. En del tycker säkert att jag blivit odräglig men jag har lärt mig skita i vad folk anser om mig. Jag är inte felfri, men jag är heller inte mer full av fel än någon annan. Jag har mina brister och jag har mina fördelar. Det tror jag är den viktigaste lärdomen från 2006 som jag kan ta med mig.
När jag idag ser tillbaka på alla egotrippade svin jag haft i min närhet kan jag ibland bli förbannad, men sedan går det över. Jag har lärt mig att uttrycket att det alltid slår tillbaka på en själv faktiskt gäller. Det fick jag lära mig på starka sätt i slutet av detta år, och det var inget kul men nyttigt och ändå var det inte jag som hade det minst roligt. Det jag för 3 år sedan blev kränkt för fick andra nerkörda i halsen nu, utan att jag ens visste om det förrän efteråt men det var ingen seger. Det blev en sorg i alla fall, men en sorg som mer gav uttryck genom att bara finnas där som förståelse.
Jag tror faktiskt att 2006 slutar med att jag är en starkare människa än vad jag var när året började, och jag tror att väldigt mycket av den styrkan kommer ifrån…
Gud & Sånt
2006 var också året då jag fick ge efter i det som jag alltid vetat men som varit min självförnekelse. Gud.
Jo han finns nog där. Någonstans finns Han.
Jag tror inte på den egotrippade maktgalne Gud som Gamla testamentet pratar om. Jag kanske inte ens tror på G U D som just Gud, men jag tror. Kanske är det som gamla biskopen sa: Gud finns inom oss. Eller kanske är det som min lärare på Viskadalen sade: Jag tror på människans godhet, men tror gör jag.
Jag ber inte, skulle aldrig falla mig in, men jag kan känna mig…ja stolt…eller någon form av trygghet. Han finns där och skit samma om jag aldrig ser honom. Så kristen är jag väl inte, knappast religiös. Ni kan kalla det för tvivlande ateist, men att religionen är viktig för mig är i alla fall solklart.
Därför kommer jag heller aldrig sluta käfta emot nötter som Ulf Ekman eller Carin Stenström mer flera. Jag har sett grankottar i skogen som jag hyser mer respekt för än de där. För mig är det ett krig som råder och det är ett krig där jag aldrig ger mig. Att bemöta deras hat har så många före mig försökt med fina ord och vackra utlägg. Nu är den tiden förbi. De missbrukar Bibeln och de missbrukar Jesus ord, och hur i alla vildvittrors namn någon kan acceptera det är för mig totalt obegripligt. De kommer aldrig att ändra sig så det finns bara en sak att göra: Att avslöja dom. Att kriga med vapen och blod är ingen idé, men kanske skulle vi göra som Emil. Vi gräver en grop där dom får falla i. Låt dom avslöja sig själva. De hycklarna
Carola
Tidigare har jag haft svårt för Carola, men efter Böglobbyn avsnitt 2 gick det över till avsky!
USCH!
Sjukdomar
För att vara mig har 2006 varit ett riktigt bra år när det gäller sjukdomar. Tumörer har det varit mindre av, inte borta helt men mindre, och levern har till skillnad från 2005 varit mycket piggare. Faktum är att jag känner en form av försiktig tilltro till framtiden. Leva tills jag blir 90 lär jag inte göra men fan vet om jag inte ska få bli 40 i alla fall, och det är ju inte så jäkla illa det!
Mitt stora problem är, och har varit under hela året, mina fötter och ben. Värken tar på en både fysiskt och psykiskt. Vissa dagar är bättre, andra är förjävliga men inga är direkt bra. Det skulle vara så underbart att under en vecka få chansen att ställa sig upp utan att det slår till. Har man suttit längre och sedan reser på sig går man 2 steg och sedan böjer man sig i smärta men jag tänker inte ge upp. Jag ska klara det också! Så de så!
Han vars namn man inte får nämna för då ringer det på lördagseftermiddagen
Jodå, även under 2006 fanns han där i mina tankar, om än allt mer sällan. Han dyker upp ibland, lite som en vålnad kan man säga. Det kan vara saker man tänker på, eller saker man pratar om och så finns han där. Det ljusa i det hela är väl att han försvinner ganska snabbt igen och det gjorde han även när det ringde den där dagen i början på november (eller om det var i oktober) Kanske var det då jag mer än någon gång innan verkligen kunde sjunga “Det är över nu för du ville ha din frihet så ta den då och njut”
Om det berodde på att jag då insåg att min frihet fanns medan han för alltid skulle vara fast vet jag inte, men jag vet att jag mådde bättre efteråt. Det kändes bra.
Valet 2006
Ja, de vann de där. Sverige fick en bollibomparegering som bygger sin politik på att skrämma skiten ur folk. De sänker där de kan sänka och sedan inför de avgifter med tvång. Fast det är inga skatter så det räknas inte. De använder biltullar för att bygga vägar och de arbetar blixtfort för att varenda lag som sossarna någonsin satt upp ska rivas. 2006 var det året då a-kassan slutade vara en a-kassa för den utsatte. Oavsett vad som sker 2010 kommer a-kassan aldrig mer bli den samma. Det är ett som är säkert. Sverige fick också ett presidentpar 2006. En statsminister som leker i TV och sjunger Tippe tippe tipp tapp. Han fru är överallt och ler så hon får Carolas tänder att svartna i jämförelse.
När översvämmningarna var som störst i Storgöteborg fick vi lära oss att det inte var någon katastrof och något VM fick vi inte heller. Samtidigt växte protesterna mot a-kassan och inte på länge har det funnits sådana splittringar i vårt lilla land. Men regeringen skiter i det. De ska genomföra allt, kosta vad det kosta vill. Att arbetslösheten sjönk i allt snabbare takt på grund av den tidigare regeringens åtgärder pratade ingen om, inte ens sossarna.
För S är ett slaget parti just nu. Likt en skalbagge på rygg ligger partiet och sparkar vilt omkring och sig undrar lite smått vad som skett. Att allt var Perssons fel bestämdes tidigt, men någon direkt ärlig uppgörelse med sig själva har man än så länge inte haft och det behövs. Vem som ska ta över vet ingen. Media vill ha det till att ingen vill ha jobbet, men det är ju självklart media som driver frågan åt det hållet. Oavsett vem det blir kommer uppgiften att bli svår men vi ska inte glömma att vi fick en regering framröstad på grund av missnöje med gamla regeringen, inte på grund av den nya regeringens idéer. Det kommer dom få bita sur för en dag.
Slutligen då: Vi slapp den kanske sämsta minister vi haft i detta land. Oavsett vad för människor vi fått i regeringen är ingen sämre än vad Cecilia Stegö Chilò var. En kaxig människa som totalt saknade välvilja och balans när det gäller att möta media. Att sedan tillsätta en person som “hatar public Service” på posten som kulturminister bevisade väldigt mycket hur lite Reinfeldt egentligen visste om regeringsbildning. Mitt heta stalltips för 2007 är att det kommer ske massor med spännande skandaler. Det jag mest ser framemot är hur alla nyliberala bloggar aktivt kommer få jobba för att få alla skandaler att bli sossarnas fel.
Nyliberala bloggar
Måste förövrigt säga att det kanske är tur att många av dom som bloggar och befinner sig på högerkanten inte sitter i regeringen. För mer ego, mer otrevliga och mer överlägset kaxiga människor har jag aldrig stött på innan. ”Jag är bäst och tycker du annorlunda än vad jag gör är du en idiot” Det är frihet det!
Miljön
Det blev under ett tag poppis att oroa sig för miljön och det var mycket tack vare TV-programmet Planeten. En del bloggar kämpade med att försöka bevisa att programmet överdrev och ljög men att något är fel på vår jord började verkligen/äntligen gå in i skallen på folk. Sedan kom julen och folk glömde av det och nästa år höjs elskatten. Så det som behövs nu är en fortsättning på programmet Planeten och kanske lite mer naturkatastrofer…tyvärr
George Michael
Jag har sett George Michael Live! FATTAR NI! Jag har sett George Michael Live!
Akvariet
Japp, 2006 blev året då jag blev med akvarie. Ett jättefint akvarie som nu efter inkörningen lyser upp mitt vardagsrum så vackert. Mina fiskar växer och mår bra, och växer mina praktbotior lite till måste jag sälja dom *snyft* men de får ett bra nytt hem i alla fall
och så KATASTROFEN
Söndagen den 17 december gick jag in på min sida på kvällen, men det gick inte. Istället dök det upp en bild som tackade för att jag installerat Apache. Jag blev genast hysteriskt och skrek på Mike som inte heller fattade vad det var men vi trodde till slut båda att det var någon som gjordes med servern bara.
Måndagen den 18 dec gick jag upp, satte på mitt kaffe, ögnade igenom GP och satte mig sedan med kaffekoppen framför datorn. Jag slår in www.walentine.com och jag fick en chock. Sajten hade hoppat tillbaka sju månader i tiden. Allt efter april var puts väck och jag börjar slå in de andra webadressera jag hade på samma hotell.
www.georgemichel.se—-BORTA!
www.maktskifte2010.com—-BORTA!
www.mikaeljergefelt.com—-BORTA!
Materialet för tidningen—-BORTA
etc
etc
etc
Jag slänger mig över mailprogrammet och får då veta att en attack utförts och att det av någon anledning blivit så fel så att backupen också är försvunnen. “Vi jobbar på det” får jag veta men någon backup från hotellet kommer aldrig tillbaka. Allt är borta och jag bestämmer mig då för att, “Nu skiter jag i det här” Den känslan höll i 2 dagar sedan insåg jag att utan “min” walentine.com är jag naken. Jag har tidigare varit inne på att sluta blogga men då har jag valt det själv, nu var saken annorlunda och jag kände mig panikslagen. Så sagt och gjort, fram med nytt hotell som dessutom hade det jag kanske kan behöva inom en snar framtid och sedan var det tack vare Mickey och många andra som det som räddades faktiskt kunde räddas. Jag behöver kanske inte säga att jag är oändligt tacksam mot er alla idag.
Så walentine.com lever medan resten är borta. Webbhotellet, som jag fram tills nu aldrig nämnt namnet själv på (har ni tänkt på det) verkar inte direkt intresserade att ersätta sina kunder men vi får se…
Fast en katastrof var det vill jag lova, och fortfarande är alla kommentarer som är lämnade sedan i april borta. När tid finns ska jag försöka ta bort en del inlägg som ändå inte stämmer nu, men det får bli en senare historia.
För att sätta punkt…
På ett sätt har 2006 varit ett bra år, på andra sätt ett dåligt år och på ett tredje sätt har det varit ett mellanår. Mycket har gått upp för mig som borde ha kommit innan, men där jag då inte va mogen för det. Annat har kommit som en besvikelse och annat som glädje. Så 2006 har väl när allt kommer omkring varit ett år där allt funnits och där vissa saker funnits mer än andra. så som de flesta år är.
Hur 2007 blir vet jag inte, jag har slutat se framåt utan jag ser lite åt sidan mest. För en sådan som mig är det lugnast så, men jag har mina förhoppningar. Det måste man ha
Med det önskar jag er alla ett riktigt gott nytt år. Jag hoppas att 2006 var ett år för er att minnas och jag hoppas att 2007 blir ett bra år och att det blir bättre, roligare och allt vad ni önskar er.
Vi ses där ute, och så här givetvis!
Kram på er alla! Vänner, ovänner, fiender och älskare
/Walentine

Bookmark the permalink.

4 Responses to 2006 – Ett år har gått…

  1. Kim M says:

    Du är bra du, W.
    Puss.

  2. anita b says:

    Strongt att du börjat blogga trots det som hände. Du är en viking hela du. Ser fram emot att läsa hos dig i fortsättningen.
    Allt gott till dig under nästa år!

  3. Jerry says:

    Kan bara hålla med Kimpan, du är bra!
    God fortsättning och puss!

  4. Andreas says:

    En fjollig viking med regnbågsfärgad hjälm och med penna istället för svärd, men väl en viking =)

Lämna ett svar till anita b Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *