Walentine.com: Trött, så väldigt trött

Är totalt slut, känner verkligen att kroppen är i totalt olag med hur den ska vara. Det är dags att jag börjar inse det faktum jag borde insett för snart 2 år sedan. Mitt immunförsvar är nere i botten.
En förkylning blir automatiskt en lunginflammation eller liknande. En inflammation sprider sig etc. Jag har aldrig riktigt velat ta in odet, och det är nog på tiden att jag gör det snart.

Det har varit en tuff vecka och både jag och min kropp är helt slut. Det enda jag egentligen gjort är att sitta vid datorn när jag inte sovit, vilket jag gjort en hel del. Jag var ute en stund igår och gick och var totalt slut när jag kom hem. Lustigt egentligen, en vanlig jävla förkylning verkar ha knäckt kroppen min totalt.
Antagligen är det också på grund av detta som mina fötter aldrig blir bättre. Värken i bägge fötterna gör det hela emellanåt förjävligt men jag står ut. Så som jag alltid står ut. Det är ju sån Walle är…

Jag önskar mer än något annat att jag haft i alla fall en vän att luta mig emot här i Gbg just nu. Någon som förstod utan att behöva få förklarat det för dom. Någon som förstod att Walle e sjuk. Jag har inga sådana vänner, jag har knappt några vänner alls på något sätt här. Ensamheten jag kännt den senaste tiden sitter djupt inne i mig nu, och det är redan försent att lösa det. Ett snabbt “Där?” på msn räcker för att man sedan kan använda sig av ursäkten “Men jag har ju försökt få tag på dig ju”.
Om en vecka ska jag till doktorn igen och skära ut en ny cysta/tumör. Jag har inte sagt något till någon knappt denna gång för jag vill inte bli besviken att stå där och känna mig övergiven. Så jag håller det för mig själv. Walle är ju stark, walle kämpar och står i.

Ändå känns det just nu väldigt väldigt mörkt.

Väldigt mörkt

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *