Walentine.com: I rytmen av en Michael natt…

Kära dagbok. Jag har sett George Michael!
Fattar du! JAG HAR SETT GEORGE MICHAEL

Jag går på moln för det än. Det finns inga ord som kan beskriva den känslan jag kände igår. Jag svär att hade jag inte varit 34 år och kille hade jag skrikigt som en fjortis och hoppat upp på scenen. När scenen öppnade sig och han kom ut så blev jag helt ställd först. Där var han! MIN George Michael!
Jag tror faktiskt att han är min enda idol. Han är nog den ende jag ser upp till tror jag. Varför vet jag inte för i ärlighetens namn verkar han inte vara världens mest trevliga person men det är något med hans låtar. Sedan är det självklart alla minnen. Minnen från ens tonårstid, minnen från ens vuxenliv, minnen från Maria, minnen från tiden efter Maria. Ja, det är mycket minnen och det är bra musik.
Hela lördagen har jag gått omkring i ett rus, jag har sett George Michael!

Så det spelar just nu inte så stor roll att jag igår ansträngde mina fötter alldeles åt skogen för mycket. När jag kom hem inatt och då skulle försöka få av mig skorna hade jag svårt att få ur fötterna. De hade svällt upp och såg inte kloka ut. När jag sedan vaknade i morse kände jag av värken. Det kommer kosta mig dyrt att ha stått upp under flera timmar men det var det värt. Just nu skulle dom kunna få amputera fötterna mina, jag har sett George Michael
ÅÅh känslan finns där än i kroppen. Den där känslan när jag vrider mig ett varv runt Scandinavium och alla i publiken sjunger med. Snacka om att ha fått ett minne som aldrig kommer lämna en. Det blir så när en grupp på en sådär 10 000 träffas och minst 8000 av dom någon gång deppat och gråtit till samma låt.

Alltså jag e lessen, men de blir inte mycket till dagbok idag. Jag ska sova men först ska jag lyssna lite på musik.

Kramis

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *