Walentine.com: Ryggvärk, ledvärk och Dallas

Så har ännu en dag i Walle liv gått, och denna dag skiljer sig väl inte speciellt mycket från den igår.
Var på Diffmöte på jobbet vilket var ganska snabbt avklarat. Efter det åkte jag och införskaffade mig lite kontorsmaterial till företaget. Lika bra att ha ordning på allt med en gång. Snickrade också ihop en sida, www.prisparadiset.com, som jag enbart ska ha till att införskaffa lite pengar till sonen/dottern till denna sida. Just nu ser den förjävlig ut, allt är gjort i editor, men den ska bli bättre. Den har redan gett lite inkomster i kassan så jag tackar och bugar.
Det känns helt underbart att ha en idé och veta att det “inte gör något” om den går åt skogen. Inga pengar är satsade i den och då blir det lättare att inte känna press. Så allt det där går sakta framåt.

På måndag går jag också ner i tjänst vilket inte är något jag gråter över. Jag längtar verkligen och känner att detta är något jag borde ha gjort för längesedan. Jag blir fortfarande påmind ibland om att kroppen min inte riktigt orkar med, så nu får den kanske chans att vila lite. Samtidigt får jag chans att ägna mig åt det jag vill göra, utan att jag för den delen tvingas äta nudlar varje dag. Så detta är något jag ser fram emot.
Sen är det läkardags på fredag och kanske får jag lite svar på allt då. Jag vet att jag ska kolla ryggen och också levern på fredag. Ska bli intressant att se och höra hur den mår just nu. Om den följer sitt vanliga jag ska den ha gått ner några % i funktion sedan sist.

Ryggen värker som fan fortfarande, men det är på bättringsvägen. Stel är jag, och sne i hela kroppen så jag börjar få ont i varenda led just nu, men det blir säkert bättre med det också. Man ska ju inte ge upp heter det ju ; )

Jag drabbades av en konstig känsla idag på eftermiddagen. En känsla av total tristess. Jag bara satte mig ner och insåg hur tråkigt jag hade det, och att allt jag gör är ett bra knep för att jag inte vill tänka på hur jävla tråkigt jag har det. Kanske är det så, ja vet inte. Det jag vet är att jag inte umgås med någon, talar knappt med någon och ser inte någon. Jag har inte varit ute på månader och lär inte gå ut heller. Jag talade idag med Erica om att kanske besöka Gretas på fredag, men det blir säkert ingenting med det heller.
Sen är frågan om jag verkligen vill gå ut. Vill jag träffa människor som jag bara blir irriterad på? Vill jag reta mig på folk? Tja, det kanske inte vore så dumt alls.
Varje vår har jag funderat och bestämt att denna sommar ska minsann inte bli likadan, sen blir dom det i alla fall. Nu är det vår och sommaren är snart här igen, och mitt liv kommer bli likadant även detta år, men i år har jag inte bestämt något. Jag vill inte bestämma något, det blir aldrig som man vill i alla fall.

Så jag får sitta här i sommar med, chansen att någon skulle fråga om man ska med är osannolik. Bitter? Jag? Japp, jag är bitter. Låt mig va det. Det går över, när jag nått dit jag vill nå. I en värld där jag trivs, mår bra och inte känner bitterhet?
Den finns, det vet jag. Frågan är bara var

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *