Ett år med en tuss

Några tankar om en person som kom in i mitt liv för ett år sen idag

För ett år sedan idag stod jag på hötorget i Borås och frös. Jag skulle möta en person jag inte sett innan och som jag bara talat med i telefon. Han var försenad och det var väldigt kallt.
Så där dök han upp. En lång, smal kille. Han hade på sig jeans, rosaaktig tröja och pannband. Jag kommer aldrig glömma den synen för jag kommer ihåg hans ögon. Hans underbart vackra och snälla ögon.
Sedan gick vi till restaurang Peking och åt, och dagen flög förbi.
Efter den dagen var faktiskt inget riktigt sig likt i mitt liv. För när han kom in trycktes en annan sida hos mig bort, en sida som jag ganska länge mått dåligt över.
Han däremot gav mig lite livsglädje tillbaka och framförallt gjorde han så att jag ännu en gång kunde känna att jag vågade älska.
När vi var på Miss Saigon var kvällen magisk. Jag blev så tagen av honom och av allt. Den natten när han sov över låg jag och stirrade nervöst i taket och började fundera på om änglar verkligen fanns.
Tiden gick och vi kom varandra närmare. Kanske för nära, enligt vissa.
Idag vet jag att han finns där och när han skrattar, när han ler och när han bara är den han är så mår jag bra. Vi talar ofta och om mycket, och ibland om ingenting.
Ett år med dig är ett fint år.
Älskar dig Robin
/Walentine

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *