Hipp Teens, don't wear blue jeans

Dagbok 29 juni 2005

Hurra jag har fått hälseneinflammation!
Jag är så lycklig för nu får jag besöka en sjukgymnast också! WHOHO! 😛
Vaknade i morse och hade mer ont än normalt i fotjäveln. Efter lite strul med tyska doktorer så fick jag detta roliga konstaterat. Jaja, de kunde varit värre. *försöker tänka glatt och roligt*
Fast jag är nog ganska glad i alla fall när jag tänker efter. Det är väldigt mycket i mitt liv som inte stämmer just nu, men samtidigt är det väldigt mycket som gör det.
Jag har vänner jag tycker om, och jag försöker bryta med dom som jag inte tycker om och som inte ger mig något. Jag trivs väldigt bra med att ta det väldigt lugnt. Jag träffade Patrick en snabbis i eftermiddags också, och det blev en väldans snabbis. Vi ska ses mer har vi bestämt, vilket jag ser fram emot. Dessutom kommer Mike snart, vilket också ska bli underbart kul.
Jag tror jag har lärt mig att uppskatta det jag har för tillfället och dessutom börjar jag nog föra över min dagbok i det verkliga livet.
Hur då menar du?, säger ni alla nu i kör 😛
Jo, här i dagboken kan jag vara ärlig och rak. Ingenting annat än mig kan detta handla om. I det verkliga livet har det varit alldeles för mycket tvärtom. Det håller jag på att ändra på. Sakta men säkert monteras en bit ner medan en annan byggkloss byggs upp. Det tar tid, men vem fan har bråttom?
Samtidigt ska man inte glömma att det finns en sten som är svårare än alla andra tillsammans att få bort, Alex.
Han dyker fortfarande upp i min skalle och idag kan man enklast säga att man kan dela det uppdykandet i två olika scener. I den ena scenen kan man skämta om allt, LÄS Håna, och man gör sig lustig över honom och hans lilla speciella sätt *försöker vara diplomatisk*
Sen kommer den andra scenen och den är mörk. Den är så oerhört mörk så den får filmen Saw att vara rena buskisen i jämförelse. I den scenen hatar jag honom. Jag verkligen hatar honom och det känns väldigt bra .
För jag kan kontrollera detta hat. Det är inget hat som gör att jag funderar på att åka hem till honom och koka hans kanin, men vid min Gud vad jag kan drömma om hans olycka. Jag har sagt det innan och jag säger det igen. Jag trodde aldrig jag skulle önska cancer till någon annan men det gör jag. En jävligt jobbig form av skiten dessutom.
Kanske kallar en del det för galenskap. Tja, varsegoda och kalla det för vad ni vill. Jag kallar det för ett förtjänat hat Nej och åter nej, jag hatar honom inte för att han är straight. Alex får vara precis vad fan han vill. Det skiter jag i. Det är allt annat. Det är de 2 år han stal, och det tredje han försökte med. Det är så mycket och det är samtalet den 11 juli 2004. Det är sånt som skapar/skapade hatet.
Visst har jag funderat på varför det inte går över. Samtidigt vet jag ju varför det inte gör det, svaret är lika enkelt att svara på som frågan om Darin borde väntat med att bli känd till han får ta bort tandställningen.
För det finns ingen anledning att sluta hata. I mitt fall, och jag kanske är den enda personen på hela detta jordklot som tänker på detta sätt, så förtjänar han inget annat. Fast tiden är borta då jag försöker ursäkta mig.
Jag har ju talat om hämnd ibland. Är det något som bara dagboken är vikt åt? Nej, det är det inte.
En dag, på något sätt kommer jag ge igen. Inte genom att visa snuskbilder för nån. Fan, jag vill inte att folk ska spy. Inte heller genom att ”outa” honom eller nåt sånt. Nej, inget sånt men igen ska han få och det kommer brännas.
Är jag en hemsk patetisk elak psykopat på grund av detta löfte så gärna för mig. Det bjuder jag på! Nån ska ju vara det också. Glömma honom och vad han gjorde kommer jag aldrig någonsin göra. Fy fan va kul det vore om fanskapet fick en son blev en riktig hedersfjolla. Tips kan ju ungen i så fall få från far sin.
Nuuuu (Internt skämt som ungefär alla som känner mig förstår)
Hmm, en tanke slog mig nyss…
Igår talade jag länge och väl med Ina, senare med Joel och självklart Catarina. Jag har träffat min söta granne Cissi en hel del och vi talar och chattar lite om vartannat med varandra.
I morron ska jag träffa Patrick.
Sen i helgen ska jag och Poppe ut och hitta på nåt 😛
På måndag ska jag på bio med Henke och en vecka efter det kommer Emma och Hanna hem fullproppade med presenter till mig 😉
Sen har jag en person omkring mig som hela tiden är så upptagen att komma på anledningar till att han inte tycker om mig så att han inte inser hur fel han har.
Jag talade också med Erika idag och hon ville vi skulle ses nån kväll.
Sen är jag bjuden till H—-lby (jorden rasar om jag nämner helveteshålans hela namn :D) av Carina men föreslår att hon får komma hit istället.
Så va gnäller jag över?!
För att avsluta med den hysteriska dåren som hela tiden ropar i dansmatteprogrammen till X-boxen.
”Yeah Baby you have the moves”

Bookmark the permalink.

6 Responses to Hipp Teens, don't wear blue jeans

  1. Catarina says:

    Om jag nu inte förstår det interna skämtet ”Nuuuu”….betyder det att jag inte känner dig då? 🙁

  2. Erica says:

    Vafan! Har du skaffat en ny Erika nu??

  3. Walentine says:

    ja va fan, du är ju på andra sidan jordklotet. Vad begär du?!

  4. Walentine says:

    Catarina, jag tänkte först skriva en helt annan mening men tyckte det räckte med denna 😀

  5. Joel Hinz says:

    Jag fattar inte heller det där med ”Nuuuu” 🙂

  6. Walentine says:

    Men Guuud va tröga ni är!
    Om jag säger…
    Nuuu är straighta killar sätt att snacka när de är med andra killar 😛

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *