Dagen då allt vände

Dagbok 25 april 2005

Idag fick jag provsvar, och dom visade…
*trumvirvel*
GODA NYHETER!
Den 25 april 2005 gick Walle in i ett nytt skede i sitt liv för så här länge som det är denna gång har jag aldrig varit helt fri från tumörer och metastaser och annan skit på hur många år som helst!
Alltså, provsvaren visade att jag inte hade nåt denna gången heller.
Om jag är glad? Ja gissa själva 😀
Jag hade tänkt skriva svar på ett mail som kommit idag och som handlade om gårdagens dagboksinlägg, nu orkar jag inte göra det men jag tänkte jag skulle berätta en väldigt snusigt personlig sak som faktiskt är helt och hållet sant…
Många killar har i tonåren och ibland som vuxna upplevt ”charmen” med nattlig sädesuttömning. Jag tillhör den lilla kategori människor som aldrig upplevt detta någonsin, fram tills inatt.
Vi behöver väl inte gå in på några direkta detaljer på hur jag märkte av denna nattliga sädessuttömning men det som är intressant är vad jag kommër ihåg att jag drömde om.
Jag drömde nämligen om Alex, men inte riktigt så som man kanske kunde föreställa sig.
Nej, istället drömde jag att Alex satt på psyk och jag står av någon anledning och först skäller ut hans föräldrar (vågar inte skriva vad jag säger för inte ens i Sverige är yttrandefriheten så stark) och sen ställer jag mig och pekar på Alex och börjar asgarva.
Detta får uppenbarligen mina organ att löpa amok på nätterna. Frågan är nu bara vad det betyder, själv har jag kommit fram till att det betyder att jag är helt sjuk i bollen, och JIPPIIEEE va kul det är att vara det 😀
Jo, Ina. Det är nog hat jag känner, ren, skär och glödande hat. Ibland kanske det är tur att man inte bor i Hässelby.
I morgon ska jag fira. Jag ska fira dagens besked. Frisk är jag inte, det är det långt kvar till, men så länge skiten håller sig borta är livet värt att firas.
Jag ska fira dagens besked på det bästa sätt jag kan, genom att njuta av livet. På dagen ska jag och Henke ge oss ut och vandra lite i vår mysiga lilla stad och på kvällen kommer Poppe hit och då ska vi först mysa med lite god mat och sen se på film, och sen har Poppe lovat att i minst en timme klia mig på armen (det absolut bästa jag vet). Villkoret var att jag skulle sjunga hela ”Min kärlek” a capella för honom *ler*, så nu har jag övat på den hela kvällen.
Vet ni vad kära läsare. Jag må va psykopatisk, martyrisk, dum, korkad, fjollig och orolig av mig.
Fast just nu i denna stund är det en glad liten psykopat som skriver.
Slutligen då:
Poppe, läste det du skrev som kommentar som till gårdagens dagbok…
Vi hatar honom tillsammans. Det är alltid roligare att göra saker ihop. Ja menar, man kan till och med va äcklad av varann men ändå göra saker tillsammans 😀 Puss på dig!
Ina: Ja, jag försöker lyssna så gott jag kan! 😛
Nu ska jag sova, funderar på att sno lite blöjor på jobbet om det här ska fortsätta 🙂

Bookmark the permalink.

2 Responses to Dagen då allt vände

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *