Jobbar dag, slappar dag

Dagbok 17 mars 2005

Har varit så oerhört trött idag. Hela dagen har känts som om man fastnat i sirap och allt har bara krypit fram i slow motion. Som tur var så var dagen lugn på jobbet. Alla är så trött efter epedemin med vinterkräksjukan så det är lugnt. Sen jobbade jag med Therese och Terese idag och det va kul, bägge är ännu hejare på att klia en på armen 🙂 Tur ibland med kvinnliga arbetskamrater. Jag har lite svårt att tänka mig att Pelle på Volvo ber Olle om att bli kliad på armen lite…
Gjorde i ordning det som är ”min uppgift” att göra när en boende gått bort. Vi har alla på avdelningen dom vi är kontaktpersoner för och då är det lite som ska ordnas när dom avlidit. Kändes jobbigt att va där inne men samtidigt kändes det bra för det var väl någon form av terapi att gå där och fixa lite. Samtidigt kunde man fundera och tänka, det är bra.
Vet inte, och jag kommer nog aldrig förstå, varför just hon vann min hjärta så. Kanske är hennes sätt, och den kontakt vi fick. Vet i alla fall att jag saknar det där med att aldrig mer höra ”men där kommer ju Walle”.
Kvällen ägnades åt att bara slappa, eller försök till att slappa med telefonen ringde oavbrutet. Enda roliga samtalet var egentligen 2. Det första är att jag kanske fått mitt första ”jobb” som skribent. Jag ska bli ”spökskrivare” som det så vackert heter. Fast det där tar vi när det blir klart.
Samtal nummer 2 som gladde mig väldigt var ett kortkort samtal med en väldigt trött Robin som meddelade att han kommer ner torsdag om 2 veckor, och stannar nåra nätter. Jag längtar redan 🙂
Jo, ett samtal med Joel hann jag också med och han är alltid kul att prata med 😉
Nu är man ledig i 3 dagar. I morgon är det läkarbesök som gäller, dags för den månatliga undersökningen av precis allt. Känns väl inte för kul men sen är det gjort och man har ju vanan inne vid det här laget. Ska be dom kolla min lever lite extra för det värker nästan hela tiden.
Sen på kvällen blir det myskväll med Patrick. Det ska bli kul. Vi ska se på film och jag får inte veta vilken film det blir men det blir enligt honom ”Inge gay och inge amerikanskt” så det bådar gott 🙂
Det har varit en tuff vecka men samtidigt inte. I det jobbiga med det som skett på jobbet så har det väldigt mycket känts som ett liv faktiskt.
Katarina hade så rätt när hon sade att jag visst gått vidare. Även om jag inte alltid känner det så kanske så har jag visst det. Det har varit en vecka där jag heller inte funderat så mycket på nåt som rör mig, men det har också varit skönt. Det behöver man det också emellanåt.
Jag har föresten börjat med något nytt. Jag känner att jag behöver mer intryck från allt för att kunna skriva så därför skriver jag ner allt jag ser och sånt som ger någon form av känsla. Tänker att jag kanske kan ha nytta av det en dag.
Annars är det en sak jag allt mer känner. Nu är ”djävluens avkomma” börjar försvinna ur själen min, kanske är det då allt mer dags att slita loss smådjävlarna som sitter där också.
Jag skrev för något halvår sen att jag eller någon annan inte skulle känna igen mig om ett år, jag börjar tro att jag jag hade rätt då. Frågan är väl mer bara vilka som jag tar med in i det nya, alla kommer inte följa med. Den saken vet jag redan nu, men vilka som kommer med har jag ingen som helst aning om. Jag får följa mitt hjärta.
Vem vet, kanske är jag om ett år från nu helt och hållet tacksam för all cancer och framförallt för den där mycket svårbehandlade cancersorten som heter Alexisovius kåtikus Innan det var jag som en lyxkryssare som serverade smörgåsbord gratis. Nu bjuder jag på en salt pinne utan dryck till och passar det inte så far åt helvete.
Jo! På lördag ska jag gå ut, och jag går inte hem förrän jag hittat mig ett ragg.
En orolig arbetskamrat var rädd för att jag raggade nu för att hitta något annat som surrogat. Tja, amatörpsykologer älskar att vara oroliga. Jag frågade om exakt vad jag letade surrogat för? Att tillfredställa nån som åker hem 2 dagar senare.
I så fall skulle det surrogatet vara det samma som onani utan att göra klart det. Att onanera i 10 min och sen hälla iskallt vatten över ”den lille soldaten”.
Nej, anledningen till att jag ”raggar” kan ju helt enkelt vara den att jag enbart känner för att ragga. Ibland kan faktiskt verkligheten vara så enkel.
Allt behöver inte vara ett Bergmandrama, inte ens i Walentines värld 😀
Gonatt Moderjord, se för fan till att komma med våren nu. Göteborg påminner allt mer om ”Day after tomorrow”

Bookmark the permalink.

One Response to Jobbar dag, slappar dag

  1. Robin mills says:

    Lovely!;)
    Ragga på du snutten!=)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *