A new day has come

Dagbok 10 januari 2005

Shit, 10 dagar har redan gått på detta år, tiden flyger iväg. Känns som om det va igår det va nyårsafton, men det beror nog mycke på att jag känner mig bakis fortfarande. Något hände med levern den kvällen har jag förstått för sedan dess mår jag emellanåt skit. Dags att sluta dricka tror jag helt nu.
Annars har strålningen börjat, och det är precis lika, NOT, roligt som det brukar vara. Jag har skrivit någon gång tidigare att cancer inte är jobbigt utan det är tråkigt att ha och det stämmer faktiskt väldigt bra.
Ändå känner jag mig inte så värst nere, snarare tvärt om. Jag känner en optimism som jag inte riktigt brukar känna igen mig på. Jag känner att jag SKA klara detta, oavsett kostnad så att säga. Kanske behövde jag känna totalt mörker innan jag såg ljuset, för nu ser jag ljuset faktiskt.
Jag genomgår någon förändring på annat håll just nu. Många har sagt till mig att jag blivit ”konstig”, att jag blivit hårdare och mer kall. Det stämmer nog, och jag hoppas dessutom att det stämmer för jag var så många gånger under 2004 dödstrött på Walle och det är Walle jag försöker förändra.
För ett år sedan snart bröt helvetet loss i mitt liv, och under de följande månaderna fick jag skit över mig i en aldrig sinande ström. Så höll det på fram till och med finalen den 11 juli. Jag tänker inte uppleva det igen, och varför skulle jag? Jag har inte skrivit på något avtal med Gud om att jag ska vara folks privata lilla bollplank. Det är inte min sak att hjälpa alla med sin läggning eller sina problem, ingen av dom bryr ju sig om hur jag mår. Möter dom minsta motstånd eller problem är det ju ändå jag som får ta smällen sen, det blir automatiskt jag som blir Zeke Varg, och jag är och var dödstrött på det.
Jag hade en bild av att vänner finns där, de ställer upp när det behövs och de ställer upp när det inte behövs. Jag har det senaste åren lärt mig att man uppenbarligen inte ska vara sån. Nej, man ska höra vad som helst och sen skita i det. Man ska låta saker passera genom ena örat och ut genom det andra. Bry dig inte, för gör du det kommer folk få misstankar om att du vill mer, att du egentligen är ute efter någonting annat.
På samma sätt byggde jag mina förhållanden på, vänskap och förtroende. Men så skulle det inte gå till. Nej, kåthet och lättja ska man bygga allt på. Fram med kuken och vifta med den, det är det enda språk svensken förstår.
Så visst har jag blivit kallare, och visste har jag blivit kyligare. Det är ingenting som jag själv ser som ledsamt, snarare tvärtom. Jag har försökt visa värme men värmen avtar när kylan den möter är starkare. Sen blir det storm och efter det inträffar ett bedrägligt lugn. Det vet alla som kan något om väder (eller som befann sig i västra eller södra sverige i helgen)
Det är också därför många runt om mig har blivit så förvånade, och fler kommer bli det. För jag är trött på att försöka vara den som hjälper till men som möts med kyla tillbaka. Vill dom inte ha hjälp, säg det då för helvete men dra då för bövelen inte in mig från början. Jag kallar mig Walentine på nätet eller om jag går ut, jag kallar mig inte ”Lyssnar gärna på dig Gratis och sen kan du dra för jag har inga känslor i kroppen”. Anledningen till att jag kallar mig Walentine är för att jag heter det, och för att jag vill att folk ska lära känna MIG, inte någon jävla psykolog och passar jag inte som vän så fuck off då.
Vill dom inte ha kontakt så säg det, och vill dom enbart ha kontakt på sina villkor så säg det också för jag kommer överleva det med, det lovar jag. Det finns ingen i mitt liv idag jag inte klarar mig utan. Det kan jag garantera. Jag har mött värre problem och större motgångar. För jag har en tumör i kroppen, och den jäveln ska jag ha bort. Sen efter det ska jag bli frisk och jag ska kämpa. Sen kan ni stå där och förundras hur jag klarade det. Men det ska ni skita i, för det var fanimej inte er förtjänst.
Walle är död, leve Walentine skrev jag för ett tag sedan. Shit vad Walentine ska leva. Han har många år att ta igen, men det kommer han klara. För Walentine klarar allt.
ALLT!

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *