Mina vänner: Lasse

Dags för några rader om en väldigt speciell människa

Jag träffade Lasse på Viskadalens Folkhögskola. Vi läste inte samma kurs men fann varandra på skolans kongress och sen var vi fast 🙂
Lasse är en sådan person som alltid finns där. Ganska direkt lärde jag mig hur mjuk och varm han var, och allt kom från hans mamma. För vilken mamma Lasse har! Hon ger omtänksamhet ett ansikte, det är nog alla överens om som träffat henne.
När jag känt Lasse i ungefär ett halvår fick jag första canceromgången, och Lasse var med. Han var med den fredagen när jag fick åka akut in och undersöka mig. Han satt med mig när jag väntade på onkologer, uriloger och sköterskor. Lasse var även med efter operationen några dagar senare. Även hans mamma kom upp till avdelningen, och de stöttade och de fanns där. Det var Lasse som sedan följde med när svaren på vad det var för tumör jag hade skulle komma. Han fanns där alltid, och hans finns där fortfarande.
Trots att han flyttade till fjollträsk för några år sedan finns han där ändå. Han är min Lasse, och när livet blir svårt är det oftast hans lugn som kan få mig lugn.
Att ha cancer är svårt, men med bra vänner blir det enklare att klara av det. Jag hade bra vänner, en av dom var Lasse. Min Lasse.

Bookmark the permalink.

2 Responses to Mina vänner: Lasse

  1. Mills says:

    Fina ord, tack

  2. Robin Mills says:

    Gud va fint!!
    har lasse fått se de???
    kram!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *