Whoho! Här världen, här kommer jag!

Dagbok 25 september 2004 (som också är inlägg nummer 300 på walentine.com *fira*

När kommer nästa bakslag? Alltså jag bara undrar?
Jag mår bra, kära älskade dagbok. Jag mår B R A! Jag är frisk, jag känner mig allt piggare. Jag har till och med börjat gå små promenader nu, och jag känner det inte som om jag ska dö varje gång. Det är svårt att förklara den känslan faktiskt.
På måndag börjar Walles liv. Ja mitt liv, inte mitt nya liv utan mitt liv. Då slängs ciggen, då ska Walle börja leva. Jag säger inte att det ska bli lätt, det kommer antagligen bli enormt pissjobbigt. Nästa vecka kommer antagligen de mest negativa och deprimerande inlägg skrivas på denna sajt som någonsin skrivits (vinter och vår inräktat).
Suget efter de små pinnarna kommer göra mig galen men jag SKA klara det, för jag, Walentine Andersson har klarat 10 år av cancer och jag överlevde. Jag, Walentine Andersson har en ekonomi som får Eritreas att verka helt ok, men jag klarar det! Jag, Walentine Andersson har varit ihop med Herr X och jag överlevde det också.
Det finns ingenting jag inte klarar, så är det. Så har det alltid varit och så kommer det att fortsätta vara.
Mitt liv kommer kantas av nedgångar, men jag kommer simma igenom dom och kommer dyka upp på andra sidan, lite trött och tagen men stärkt av det hela.
Så känner jag nu, vet inte vad som hänt men det var längesen jag kände en sådan livsglädje som jag gör just nu. Idag ville jag ge busschaffören en kram bara för att han körde bussen och jag blir glad över att hösten med alla dess färger är här. Ja, jag blir till och med glad över det faktum att Tv4 inte visat en enda intressant dokumentär på hela året.
Jag har så mycket att ta igen och jag har så mycket att ge igen, för ge igen kommer jag göra. I flera år har jag varit som ett fotbollsmål där folk fått sätta sina straffar hur de velat. Varje gång har jag släppt in bollen och mått dåligt efteråt. Nu är det slut med det, nu står det inte bara en bättre målvakt framför nätet. Nej, hela målet är igentäckt av en jättelik gummimatta som sparkar varenda jävla boll tillbaka. Själv står jag mer och tittar på och ler.
Jag har skrivoit mycket denna vecka, 4 kapitel för att vara exakt. Det blir riktigt bra. Just nu är jag inne i en fas där en ska dö och jag har inte riktigt bestämt mig för hur personen ska dö än. Jag fick en idé idag när dörren på spårvagnen inte gick att stänga, nu ska jag bara få ihop detta till ett mord. Jag får fundera lite till. Finalen ska i alla fall utspelas på Nya Ullevi, om inte nu Ullevi sprängs. Vi får se
Annars går livet sitt stilla gång. Jag jobbar och är ledig, ungefär som alla andra. I fredags jobbade jag med Terese och Linnea, båda strax över 20 och söta och snygga som fan. Fan att man är bög ibland 🙂
Man kanske kunde ändra på det??? :p

Bookmark the permalink.

4 Responses to Whoho! Här världen, här kommer jag!

  1. joel says:

    Hurrom!
    Ord är överflödiga, jag är glad för din skull.
    Börjar bli dags att säga ”vad var det jag sade?” också snart känner jag. 😀

  2. Walentine says:

    joel, en dag ska du få en puss 🙂

  3. Dana says:

    Bra val att sluta förgifta dig själv! Om ett tag kommer du inte förstå hur du kunde. Jag vet, jag ville inte vara en rökande 30-åring, så jag slutade när jag nyss fyllt 28, efter 14 år som ihärdig nikotinist. Håll ut bara! så får du resten av livet som rökfri som belöning!

  4. Micke says:

    [quote]Nästa vecka kommer antagligen de mest negativa och deprimerande inlägg skrivas på denna sajt som någonsin skrivits (vinter och vår inräktat).
    [/quote]
    Det skriver du bara för att locka läsare. 😉
    Välkommen till livet!
    /Micke

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *