Då va det gjort

Dagbok 12 juni 2004

Då är det förbannade brevet uppe då. Jesus så långt det blev. Fast det skulle kunna ha blivit 20 sidor till om man skulle skriva med allt. Kanske skulle jag korta ner det men samtidigt kräver allt sin förklaring och det gör jag inte på en a4 sida. Jag är i alla fall nöjd med det, så nöjd jag nu blir om något som jag skriver om.
Jag hoppas nu bara att det når dom det berör. En person fråga mig varför jag inte skicka det hem till dom istället. Det hade jag väl kunnat göra om det inte vore för det att Sanna redan testat detta, utan att höra ett skvatt tillbaka. Hon skrev ett brev till Xs föräldrar redan tidigt i år. Jag själv fick veta det en månad efteråt. Sanna är väl den av mina vänner som mest tagit även X intill sig så att säga, synd att han förkastar allt sånt och resten av familjen.
Sedan var det skönt att slänga upp brevet här. Med tanke på att kommunikationen varit noll sedan i januari så är detta mitt ”försvarstal”. Jag känner mig både orättvist behandlad och kränkt så därför kändes det bra att skriva det.
Sen ska jag också erkänna att det ju också finns en förhoppning om att någon jävel tar itu med det som sker. Jag insåg ju mer jag skrev hur vek hela s story är och därför behövs det någon som ser till att detta får ett avslut.
Annars har denna helg varit oerhört lugn och skön, vilket jag behövde. Jag känner att mitt schema på jobbet knäcker mig totalt men snart är denna period slut. Nästa Schemaperiod blir mycket bättre såg jag, vilket jag tackar för.
Så kommer provsvaren nästa vecka också. Just nu känner jag bara att det ska bli skönt att man får veta var skiten sitter så man sen kan ta itu med det. Det värsta som finns är att inte veta, när man väl vet har man i alla fall något att jobba med.

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *