Brak

Dagbok 8 juni 2004

Idag kom det då, braket. Redan i morse vakna jag kallsvettig. Jag visste inte riktigt vad och varför man dåligt mådde jag.
Sen gick hela eftermiddagen så, när kockan var 17:30 ringde telefonen och talade om att det strulat till det med mamma igen. Då kom tårarna. Tack gode Gud för Csilla och Tia som fanns där då. Sen rykte Henke ut han också.
Jag grät och jag grät och jag grät. Jag orkar inte mer var den enda tanke jag gick ur mig.
Det är lika bra jag erkänner allt för mig själv, jag mår verkligen inte bra. Jag är inne i en djup depression och jag vet inte hur jag ska komma över den. Jag är ju hela tiden säker på vad jag ska sätta fingret på. Jag VET ju vilka saker som får mig att må dåligt men jag vet inte hur jag ska lösa allt. Väntan på besked om var och hur tömören sitter tar bara det knäcken på en. Varje gång telefonen ringer dagtid nu hoppar hjärtat till. Det är omänskligt och går inte riktigt beskriva. Sen nu mamma, som jag uppenbarligen måste försöka hjälpa ännu mer. Hur vet jag inte, men det måste gå. X behöver jag inte nämna.
I allt detta kaos ska jag också äta riktigt *skrattar uppgivet* för om jag inte äter riktigt åker mitt socker berg och dalbana och då mår jag dåligt för det och hur jävla kul är det att äta när man är depp? Kan ju redan nu också berätta att mitt försök till att sluta röka förra veckan gick i stöpet ungefär när telefonen ringde om provsvaren förra tisdagen. Det där får jag ta en annan gång…
Det finns så oerhört mycket jag känner och så oerhört mycket jag vill skriva ner. Mycket av det finns redan nerskrivet sen innan, vissa inlägg här skulle man kunna sätta upp igen utan att ändra något. För sakerna kommer ju tillbaka igen. Hela tiden, dygnet runt. Numer drömmer jag också om det så inte ens då får jag vara ifred. Saken är väl också den att det ”enklaste” att tänka på är X, därför väljer min hjärna att tänka på honom.
Jag får frågan emellanåt om det inte är dags att släppa X nu. Jag både förstår och inte förstår den frågan. Visst är det dags. Visst är det dags att jag riktar in mig på något nytt spännande, men lika mycket vill jag veta vad jag haft. Jag ska komma över detta nu säger folk, men VAD?! ska jag komma över.
Läs t.ex detta utdrag ur en chat som Henrick hade med X lördagen den 28 januari. Jag är medveten om att jag mycket enkelt kan ändra på saker och ting så det passar mig bättre. Ni får lita på mitt ord om att den är kopierad exakt som den va. Henke hade i alla fall chattat med X en stund om hans specialarbete som både jag och X trodde att Henke skickat upp, men som han aldrig gjorde då han tyckte det va förjävligt att X skulle få det trots vad X sagt och gjort. Diskussionen har pågått ett tag och när vi kommer in påminner Henrick X om att han aldrig svara på en speciell fråga ungefär 5 min innan….
[00:22] Henrick Jag ställde en fråga innan såg du den?
[00:22] X ok
[00:23] X Vilken
[00:23] Henrick har du saknat Walle på nått sätt dessa 6 veckor?
[00:23] X nej
[00:23] Henrick ok
[00:23] Henrick så om jag förstått saken rätt så
[00:24] Henrick Du har utnyttjad honom, bedragit honom och du skiter i honom, men på torsdag ska du ringa och fråga om hans arbete?
[00:24] X jag har inget val
[00:24] Henrick nej men om Walle får för sig att ta livet av sig så får vi hoppas att han gör det efter att han skickat arbetet då? Det är ungefär så det låter
[00:25] X Nej jag vill inte att han ska ta livet av sig såklart
[00:25] Henrick nej det förstår jag också
[00:27] Henrick slår hjärtat fortfarande i 180?
[00:27] X Ja
[00:27] X Min mamma sa senast idag…
[00:27] X Om inte du tar examen till sommaren så vet jag inte vad jag gör
[00:27] Henrick Inte för att låta elak men din mamma borde lärt sin son att respektera andra också
[00:27] Henrick det missa hon lite faktiskt
[00:28] Henrick Är det verkligen ingen där uppe som tyckt att du borde åka ner och lösa allt på ett vuxet sätt
[00:28] Henrick nån som kunde följa med eller nåt?
[00:28] X Det är inte hennes fel det är mitt. Hon har inte uppfostrat mig att vara dum
[00:28] X Jag tror inte det
[00:29] Henrick säker på det? för det verkar ännu mer otroligt
[00:29] X catja frågade förut men hon sa inget själv
[00:30] Henrick men jag förstår inte VARFÖR?
[00:30] Henrick Varför vill du inte
[00:30] Henrick Det är ju ändå DU som satt dig i denna situation
[00:30] X ja jag vet
[00:30] Henrick Vet du vad jag sade till Walle samma natt som du bröt med honom?
[00:30] X det enda jag tänker på nu är projektarbetet jag är ledsen
[00:31] X näe?
[00:31] Henrick Jag sade nåt i stil med att Tro fan klart att X inte vill komma ner, då skulle han ju ändra sig igen
[00:31] X Ok
[00:32] Henrick och om det är fel förstår jag definitivt inte varför du inte vill avsluta detta på ett normalt sätt
[00:33] X Vad är normat
[00:33] X normalt
[00:33] Henrick att se den person man brutit med i ögonen
[00:33] X det är inte normalt att vara tillsammans med någon i 2 år som man inte älskar
————————————————————————————-
Visst kan man kalla det att jag frossar i det. Jag letar hela tiden efter saker som får X story att vara sann. Fast samtidigt kommer just det där tvivlet in. För jag vill inte att det ska vara sant det han skriver ovan. Jag vill att han ska ha älskat mig på samma sätt som jag älskade honom, och gör än.
Men han kan uttrycka sig hur som helst, säga vad som helst och det är som kniven i härtat vrids om ännu mer när jag ser sånt. Kan jag misstagit mig? Kan jag uppfattat hans signaler så fel? Kan jag i T V Å år trott på något som inte fanns? Ju längre tiden går, och framför allt ju längre tiden går utan att jag hör nåt från X, ja ju mörkare och svårare blir det.
Jag har skrivit om mailet jag skicka till X i april. Det jag vet om som jag inte skrivit innan är att X hånade mailet. ”Han snacka en massa om att han sakna mig och bla bla bla” var hans kommentar. Sånt gör så oerhört ont att få veta. För han hatar mig och jag vet inte ens vad jag gjort honom. Hans mamma hatar mig också och hon är inte ens intresserad av att få veta den andra sidan.
Så där är orsaken till att jag har sådana problem. Att den person som den 5 januari sade ”Tack för en underbar vecka Walle, jag älskar dig så och ringer när jag kommer hem”, 12 dagar sedan sade att han aldrig älskat mig utan istället varit äcklad av mig.
Som sagt, vad är det jag ska komma över???
Men i morgon är det en ny dag. En dag jag kommer tillbringa med att vänta på telefonen ska ringa från sjukhuset. En dag där jag oroar mig för om mamma är ok. En dag där jag ska försöka äta riktigt så jag inte blir så trött och en dag där jag ska undra hur X har det, om han är lycklig med sin tjej/tjejer och om jag någonsin hade något liv de senaste 2 åren.
Det är knappt så jag kan vänta på nästa dag

Bookmark the permalink.

One Response to Brak

  1. daniel says:

    Du får komma upp till fjollträsk på semester, hålla dig borta från datorer och bryta lite mönster kanske?
    Ser fram emot när du dyker upp!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *