Min mike har varit här!

Mike har varit här! Jag är så lycklig!

Kära söta lilla dagbok. Det har hänt massor och åter massor och du har blivit lidande av allt din stackare, så nu är det dags att ta itu med saker och ting. Jag tror jag ska ta det bästa från veckan idag så tar vi allt skit om HAN senare. Jag måste än en gång också tacka för alla mail som poppar in. Jag kunde aldrig tro att min lilla dagbok skulle bli så poppis. Ni är alla underbara som skriver till mig, det värmer ska ni veta!
Mike har varit här! Hela fyra nätter var han här och Gud va kul det var att se honom. När han stegade in i min lägenhet i söndags kväll var det som om cirkeln blev sluten. Gud vad jag tycker om den killen. Hela han sätt att vara, hela hans sätt att prata, hans sätt att se ut på, hans sätt att bara vara Mike på. Inte för att jag tror att han känner samma men i honom har jag min självsfrände. Vi är lika negativa, bittra och har samma taskiga självförtroende. Att få sitta och prata med honom är det bästa jag vet. Hans intelligens och hans humor gör mig så varm. Han får mig att vara speciell för en stund. Han får det att vara OK att vara Walle.
Natten mellan söndag och måndag var det ju Oscarsgala och inte bara Mike var här. Hela lägenheten var full med folk och jag hade askul, fast det berodde nog mer på alla San Fransisco jag drack. Jag visste inte att taskig amerikansk underhållning kunde bli så kul ihop med lite Explorer. Jag och Tompa kom sedan på att Tolkien, de aset, hade snott allt till Sagan om ringen från Astrid Lindgrens Madicken. Sånt kommer man på när man dricker rosa bögdrinkar med Mike bredvid sig och Tompa mitt emot 🙂
På måndagen var vi sedan, i ett alldeles perfekt väder, ute och gick vid Eriksberg. Det var årets varmaste dag hittils och allt var så fint. Ja till och med Göteborg lyste upp. Jag gick där och funderade på hur viktig Mike var för mig. Hur hans uppskattning av mig som person gjort att man klarat många mörka nätter med HAN och hans skit. Jag funderade på hur han egentligen såg på mig. En hysterisk manodeppig fjolla som hade fattat tycke för honom, eller såg han mig som det jag vill vara. En vän som kan ge min njure till honom om han skulle behöva den. Oavsett hur han såg på mig på DET sättet.
Mycket av veckan gick till att lära sig tycka om “Simma Lugnt Larry” och spela Links och sitta och snacka. Jag älskar att sitta och prata med honom. Det känns inte dumt att få slippa få redovisat vad Jackass hittade på senast. Att kunna ha något eget utbyte av att prata och diskutera. På tisdagen satt vi och snacka tills klockan var 5 på morgonen. Hade jag fått bestämma hade vi suttit där än.
Onsdagen sen då, ja då var vi på teater och jesus amalia vilket skit det var. De hade förstört hela Dantes Gudomliga komedi. Rena helgerånet var det. Att onanera i en dopfunt hade varit mindre brottsligt. Usch, ju mer jag tänker på den desto sämre var den. Fast jag fick byta stol med en gravid kändis, inte illa 🙂
Sen åkte han då, lille Mike, på torsdag och det kändes ärligt ganska visset faktiskt. Men ändå har han, utan att veta om det, hjälp mig så oerhört denna vecka. Han visade att det finns en ljus i tunneln och jag ser det ljuset nu. Cirkeln blev som sagt sluten i söndags för jag kände efter ungefär 1 sek att det jag känner för Mike aldrig funnits för “Den andre”. Mike är min stora kärlek samtidigt som han inte är det. För han finns där, och jag hoppas att han vet att jag alltid finns där för honom. Kärlek, ja det ordet kan man använda. En stark kärlek som aldrig någonsin kommer slockna.
Jag älskar “min” Mike

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *